10 kg handbagage

Det här med att packa inför resor är något jag allt mer lär mig att bemästra. Och med det menar jag att det inte längre tar mig lika många dagar att förbereda packningen som reslängden. Men ångestframkallande är det allt fortfarande.

Nått glömmer man alltid. Så är det. Det enda man kan hoppas på är att det är något mindre viktigt som deodorant eller tandborste, som man kan köpa till överpris direkt på flygplatsen eller hotellobbyn. Regel nummer två är att du kommer ändå inte använda alla kläder. Däremot kommer så ångra att du inte tog med det där sista plagget du ratade.

Kvällen började i alla fall med att en tredjedel av garderoben slängdes upp på sängen. Sakta men säkert minskade högarna. Tills slut satt jag där med tre outfits (som en sann tjej packar man inte x antal tröjor, x antal byxor utan outfits). Lyckades utan allt för mycket motstridigheter få Mölndalsbon att gå med på att hjälpa mig med de sista. Tre outfits, en ska bort.

"Uhm, då tycker jag att du lämnar någon av dom" *säger han eftertänksamt och pekar på två outfits* "Eller nån av dom..." *pekar på en ny kombination och kliar sig lite i skägget* "...eller dom!" *pekar på sista möjliga kombinationen ler stolt över att han hjälpt mig med denna svåra upppgift*

Att jag inte lär mig...

Going shopaholic...

September har onekligen varit en Karin-månad. Så mycket jag har spenderat på mig själv har jag nog inte lagt ut på hela året... Kanske inte ens överdriver om jag säger 12 månader. Men jag orkar inte snåla längre. Jag har ett fast heltidsjobb och inga större utgifter. Mitt sparkonto är större än den genomsnittliga svenskens (tydligen är det väldigt få som ens har en månadslön sparad och en av 10 eller nått sånt sparar inte alls, själv skulle jag klara mig i åtta månader på bara mitt sparkonto exkl alla bidrag/ersättningar man får). Jag har råd att köpa det jag vill ha och det jag behöver, så dags att göra det!

Så, dagens shoppingfynd;

Som tidigare nämnt så hamnade jag på bokmässan idag. Förutom att tävla om gula postencyklar och resor till Irland, så lyckades jag få (köpa) en signerad 1-timmes-bok från tankeläsaren Henrik Fexeus, och sedan ett lika väl signerad exemplar av Mikael Niemis senaste. Bra köp på sånt jag ville. När jag sedan hittade en monter som sålde alla böcker för 25 kr, fick Mölndalsbon släpa bort mig, och tur var väl det.

Senare på eftermiddagen åkte vi förbi en sportbutik av större storlek. Extrapris på hjälmar är en billig försäkring och det blev även ett par buffar som jag tänkt länge på att köpa.

Men dagens (kanske till och med månadens) bästa köp genomfördes på ICA; ett par mjukisar!

Ska jag bli seriös bloggare kommer jag
nog att behöva en fotograf... en sån som
kan få med det jag vill visa på bild...

De är dock rätt varma, så funderar på att sno Mölndalsbons ändå...

Sommarlov

Igår var officiellt första dagen på semestern, vilken jag och Mölndalsbon tillbringade med att jobba halva dagen...

Men nu har jag fått in den där sommarkänslan.

Token of affection

Jag är inte en av tjejerna (personerna) som ständigt få fina presenter av sin pojkvän (partner), och jag är inte heller en av tjejerna (personerna) som kräver fina presenter av sin pojkvän (partner). Självklart uppskattar jag presenter, men även de presenter jag får/uppskattar kan till viss del skilja sig från allt som läggs upp på facebook. Inga blommor, inga tända ljus, parfymer eller godmiddag med cupcakes till efterrätt. Jag, jag blir tårögd över ett plektrum...

Hela historien börjar med att jag och Mölndalsbon lyckades få varsitt plektrum efter Edguy-konserten i höstas. Mitt plektrum hamnade på hyllan, medans Mölndalsbon förvarades i en lite lufttät burk. Vid senare tillfälle framkom det att Mölndalsbon använt mitt plektrum för att han "hade inte hittat något annat just då". Jag blev lite muttrig och menade att han kunde ju använt sitt eget då istället för att slita på mitt. Vid ännu ett senare tillfälle framkom det att Mölndalsbon hade fortsatt använda mitt plektrum för att "det är så bra, lagom hårt och skön att hålla i" (som flickan sa!). Jag blev ännu mer muttrig för nu hade loggan börjat att skavas av. 

Men så i morse, innan Mölndalnsbon gav sig iväg på turné, lägger han helt apropå ingenting, sitt Edguy-plektrum framför mig. "Den får du" är allt som sägs.

Det är kärlek...

Men jag måste ju erkänna att Edguy-plektrumet bleknar lite i jämförelse med mitt andra Rockstar-plektrum. 

Lovely Saturday

Har i all hast glömt bort att berätta om lördagen! Ingen speciell dag på det sättet att den var unik. Bara en sådan dag som flöt på och var bra. Som gjorde att jag kände en lättnad, inget euforiskt, bara nöjd med tillvaron. Och det ska inte underskattas!

Dagen började med att det regnade. Sounds boring? Inte när Mölndalsbon var här och det var evigheter sedan vi körde en runda Heroes! Så dataspel i ett par timmar, tills dess att solen kom fram bakom molnen.

Då blev det en promenix till Barkaby Outlet och shopping. Lite bittra över att solen lurat oss att skippa varma kläder, gick vi runt i den bitande kylan och mitt i allt stötte vi på denna skylt:

I got love in my tummy...

You could kind of say it called out to me...

Påpekade skylten, faktiskt mest för att konstatera och uppmärksamma. Tro't eller ej, ingen baktanke! Men Mölndalsbon utbrast helt spontant "Ska vi?!". Jag tänkte då inte säga emot.

Så en sjal och klänning senare, satte vi oss ner och drack denna kopp av smält romerska bågar. Väldigt nära för sliskigt, men precis under gränsen. Om ni någon gång inte får tag på mig, kan ni alltid leta på Wayne's på Barkaby Outlet... 

Yummy yummy yummy!

Väl hemma igen gjorde Mölndalsbon potatismos. Riktigt mos med vitpeppar och allt. Det låg nån stekt firre och dillsörja på tallriken också, men hemmagjort potatismos... mmm... Kan nog tävla med apelsinchokladen tidigare på dagen.

Och slutligen, efter att ha nördat oss framför datorn en stund till, såg vi på film. En riktigt mysig disneyklassik AJ! Jag menar komed AJ! Jag menar action, är action okej? Vi såg inte alls på Den lilla sjöjungfrun utan tittade på Rocky III, för det är en manlig film! Nöjd?

Man är inte ung och dum längre...

I helgen kom Mölndalsbon på besök. som vanligt fick han agera handyman limma stolar och byta lampa. Måste ju underhålla karln!

Det blev en tripp i staden, inget konstigt alls, bara jag och min manly man.

Mölndalsbon med mustach på ett byggvaruhus
- inget ovanligt for a manly handy man!

När Mölndalsbon tyckte att jag blivit lite för självständig gav jag som förslag att vi kunde se på skräckfilm. Jag har en handfull på min att-se-lista, men att bo själv i stora staden vinter, ökar inte min lsut att titapå dem ensam. Så vi matade på lite excorsismen och anant smått och gott som han kunde rädda mig ifrån.

Sen åkte Mölndalsbon hem...

Första natten själv igen vaknade jag 04.15 kallsvettig och vettskrämd över att mina bästa kompisar var besatta. Tog mig närmare timmen innan jag kunde somna om, vilket var uppskattat när väckarklockan stod ställd på 05.50.

Natt två hemsökte vanställda figurer och döda foster mig och det hela väckte mig kl 04.20. Även om jag kunde lugna mig lite snabbare, blev det bara småslumrande tills dess att det var dags att stiga upp.

Med rysningar och magknip beslutade jag mig att gå till sängs inför natt tre med lampan på toa tänd. Happy thoughts happy thoughts in i det sista.

Vet inte om det var ljuset, mina tankar, samtalen med Mölndalsbon eller bara det faktum att jag börja glömma filmerna vi såg (som för övrigt var rätt kassa), men denna natt sov jag som en stock.

Men av alla tre berörda dagar, är jag som tröttast idag?

Det är rätt konstigt. För flera några år sedan kunde jag se hur mycket skräckfilm som helst! Jag och tjejkompisarna hade filmhelgen där vi bara såg film på film på film, och gick sen hem kl 2 på natten. Inga problem. Nu får jag ont i magen redan vi förtexterna. En kompis sa till mig för ett tag sedan, att jag borde bara betala för en tredjedel när jag hyr skräckfilm eller ser det på bio - för resten av bilden täcker kudden!

Nä, det blir tamejtusan romantiska komedier för resten av livet nu tror jag bestämt.

Det kvinnor vill ha...

Taget ur en scen på Systemet:

-Men det är ju limited edition!
-Men det blir ju bara en massa extra skräp! Varför vill du ha det?
-I guess it's a girl thing...

Limited edition = Bra
Inslagen = Bättre

Män är från Mars...

En karl i huset och då får man saker gjort! Mina element har under den senaste tiden konspirerat mot mig och bestämt sig för att sporadiskt och inkonsekvent tjuta i en låg, sömnstörande frekvens. Så när Mölndalsbon kom hit, dirigerade jag honom till verktygen och gick in till köket och började laga mat.

Efter ett tag kommer han frågandes...

M: Har du någon plattång?
K: Öööh, jaaa...? Dårå?
M: Nämen den här (pekar på tången i handen) var för stor för elementen, den skulle behöva vara plattare här.
K: Och då kan du använda en plattång?
M: Ja, det ska gå.
K: Okej... men, jaha. Hur... Alltså, va?
M: Nej, men den behöver vara plattare för att jag ska komma åt.
K: Jaha, ja visst, den ligger i bokhyllan. Men är du säker...?
M: Alltså, en tång som är platt, inte en sån du har i håret!

En stor våg av klarhet sköljde över mig och jag kände mig något lättnad, delvis för att slippa låna ut min plattång till ett verktyg och delvis för att Mölndalsbon inte var så knäpp. Mölndalsbon tyckte jag var gullig som var beredd att låna ut min plattång och jag tyckte han var gullig som trodde att jag ägde mer verktyg än de han hade köpt åt mig.


Jag tror att män är från Hornbach och kvinnor från Åhléns..

Here we ho ho go!

Om fyra timmar är julhelgen officiellt över. Och visst överlevde man detta år också!

Trots bristen på snö blev det en julafton med familj i överflöd. Först en tripp till syrran där mama, papa och Budda hade bosatt sig över helgen. Sedan vidare mot bästkusten och Mölndalsbons släkt. Lite för mig nya rätter på bordet, men de gick ner, och tomten kom trots allt! Dagen efter blev det vidare för mer julfirande och paket och allt som allt var helgen bra, relativt lugn och alla verkade nöjda över sina klappar. Inte minst jag. 

Och som brukligt slutade det med att de allra minsta lekte med kartongerna...

Och Mölndalsbon med de minstas klappar...

Jag hoppas att alla ni andra är lika nöjda som jag över julhelgen och nu ser vi snart fram emot ett nytt år!

Karin gnäller...

Jag vet vad ni tänker - Guuuh va hon gnäller! Det är ju inte ens farligt och vem har aldrig haft en fästing? Åh, jag minns när jag tillhörde den gruppen som aldrig haft en fästing. 25 underbara år. Men, nu är man äldre, visare och har sämre immunförsvar.

Igår när jag gick till akuten (då jag jobbar när vårdcentralen, och alla andra myndigheter man är så beroende av, har öppet) för att undersöka mitt bett som börjat få utslag, kom jag att tänka på att jag faktiskt inte har någon koll på det här med läkare, tillhöra vårdcentral, frikort etcetera etcetera. Sist jag var hos läkaren gick jag bara dit och... jag var inte ens fyllda 20! Minns inte om jag betalade eller var för ung för det. Fem och ett halvt år utan sjukvård känns rätt sjukt. Eller... ja, friskt. Så jag började tänka över min sjukhistoria. Jag är en ganska (fysiskt) frisk person. Visst, någon förkylning här och där, men aldrig att jag blivit sängliggande. När jag var liten och blev magsjuk, var jag aldrig sjuksjuk, jag vomiterade en gång och mådde bra sen! Så för er intresserades skull tänkte jag stolt redovisa min korta meritlista:

1. Halsfluss - under gymnasietiden efter en galen krogrunda mitt i Norrland. Konstigt nog fick min bästa kompis också halsfluss den kvällen... och killen vi båda dansade med...
2. Urinvägsinfektion,  - första året i Göteborg efter en galen krogrunda som slutade med en kortkjolsbärande Karin sittandes i en snödriva
3. Magsjuk - förra vintern efter en galen semester i Egypten
4. Borrelia - nu, efter en galen kräftskiva i Värmland

Jag anar ett mönster...


Samtidigt som jag skriver en lista (vilket jag älskar att göra) är jag lite småsugen på att räkna ut sannolikheten att jag skulle få borrelia och inte Mölndalsbon. Mölndalsbon har i snitt kanske 5-10 av dessa småkusar krypande på sig per sommar, förutom en när han var mindre och hade 50... Han har aldrig haft borrelia. Jag har en fästing, och får. What's the odds?! Okej, jag vet att sannolikheten är 100 eftersom jag nu har fått det och inte han, men om vi räknar från precis innan jag blev biten. Måste nog ta fram lite data över hur stor smittorisken varit per år och vart... Om någon har sin Lee, Lee & Lee framme och inget att göra ikväll får de gärna återkoppla till mig!

Fricking tics!

En fästing!

En fästingjääävel i hela mitt liv. En enda! Tro fan att jag fått borrelia!

Läkarbesöket var dock mer smärtfritt än själva bitningen. Han hinner inte ens stänga dörren och fråga "Hur var det här då? Eller förresten, det ser jag!"

Mamma i luren, lappen kvar på kameran och en ring med bett i.

Antibiotika i två veckor. Och det är ju inte ens snyggt!

Och som mamma säger; Varför ta på sig skulden själv när man kan skylla på andra? Så jag skyller på Mölndalsbon. Den fästingmagneten kan gott ta på sig det här! Lite tröst i att jag på grund av detta tänker unna mig en extra Göteborgstripp till helgen. På dätta behöve ja la lite goa tjommar kring maej!

Bättring på väg!

Bloggandet har legat nere ett tag som ni säkert märkt.  Har haft lite dåligt med tid och resurser, förra helgen var första gången på länge jag hade tiden, men då var Mölndalsbon på besök så jag hade ingen lust att hänga vid laptopen. 

Men i veckan aktiverades mitt fiberinternet, och jag fick till och med router igår! Så när jag kommer tillbaka till storstaden så är det blogging in the speed och light! Fick även en kamera så nu kommer ni kunna få njuta av mina extrema failures till försök att vara amatörfotograf!

Men ikväll blir det klackar, röd klänning vin och mojito! Ariba!

Fredagsuppdatering

Äntligen!

Fredag, helg och min mobil är tillbaka! Nu kan vi se framemot livebloggning igen!!!¨

Inte den bästa fredagen på jobbet, men efter att ha pratat med en geotekniker vars arbetsrisker mer eller mindre innebär liv och död, fick jag lite perspektiv på det hela.

Ett glas rött och lite HMM3 och kvällen är fulländad. 

Måste erkänna att jag faktiskt tackat nej till två saker idag. Jag vet, tanken är ju att jag ska säga JA till saker. Men jag orkade inte gå ut på AW för att sen ta mig norr om norr, och jag ville inte kliva upp för att åka kl 6 imorgon bitti och ägna 8 timmar själv i bibelbältet.

Så det blir buss imorgon. Håller tummarna att Mölndalsbon kommer ihåg att packa det jag sa till honom. Litar inte riktigt på han, trots att jag skrev en lapp och gav till han, la en extra lapp i väskan hans och ringt och smsat om det. Jag borde ha skrivit in det i hans mobil också. Sen på kvälla blire fest, och på söndag tillbaka till Stockholmo.

Ja, det är gôtt med helg ändå.

En helg norr om norr

Denna helg har varit en riktig sådan där helg utan måsten. Sådana helger gillar jag.

Mölndalsbon kom upp i torsdags, så efter fredagens lite för långa dag såg jag fram emot en mysig kväll i min älsklings famn. Och det fick jag fortsätta att se fram emot. Två pojkar i en ledighet så spelar det ingen roll att flickvännerna sitter där och ser söta ut. Det blir LAN. Och eftersom Mölndalsbon lånade min dator fick jag inte ens vara med!

Så det blev tjejkväll tre meter bort istället. Lördagen som erbjöd sol sol och åter sol tillägnades en frisbeerunda. Riktigt fint område, där nästa års midsommar löst planeras, men det blev inte en hel runda trots den fina banan. Det var ju tävling. Jag börjar sakta inse att denna "sport" har en väldigt specifikt målgrupp av spelare. Mer än så säger jag inte...

Denna dag har dock ägnats åt att softa. Efter att lämnat av Mölndalsbon på flygplatsen åkte jag med mina värdar till en herrgårdsgalleria några kilometer bort. Riktigt mysigt ställe med riktigt bra priser!!! Sådant som jag gillar. 

Och lite shopping blev det allt...

Så många påsar, men inget till mig själv...

Två helger i rad

På grund av att det varit lite dåligt på internetfronten har återigen bloggen fått lidit. Men det ska det blir ändring på!

Men först - en uppdatering!

Förra helgen blev det Götet.  Landade i Masthugget på en spelning med någon som kan var Västkustens snyggaste gitarrist.

Nej, nej dumsnut! Inte han under lampan!

Den grumliga Mölndalsbon såklart!

Dagen efter blev det ut till öarna. Högre upp på kusten. Någonstans, sälen Molles hemtrakter, men han kom aldrig. Stughäng med Stenungsundsgänget med fruar (hmmm, "Unga Stenungsundsfuar"... vi hade funkat! Måste pitcha den idén till TV3). God mat, gott gäng, vad mer kan man begära?

Veckodagarna spenderades i Handels tecken när jag blev tillfällig inneboende hos min gamla tillfälliga inneboende. Riktigt mysigt att få känna in sig i väggarna på det som blir min nya lya snart.

Så helgen som varit blev det roadtrip till Götlaborg igen. Konsert igen, denna gång med Tysklands klart snyggaste sångare!

© Edguy... And they have the right to copy me!

Eftersom min mobil är skickad långt ut till tjotahejti så tog jag själv inga bilder. Och eftersom Mölndalsbon fortfarande inte är vän med sin iFån, har jag inte fått hans bilder... Men åååh, vilken underbar konsert. Unnade mig till och med en t-shirt. Jag blev 14 all over again! På både gott och ont. Gott att jag fick den där varma känslan i bröstet när Tobias såg mig, ont i nacken i, få se nu, tredje dagen är vi inne på!

Nu är man tillbaka norr om norr. Börjar nästan känna mig för hemmastadd här! Men det är gött med goda vänner, hoppas jag bara får ett tillfälle att återgälda det hela någon gång.

Men nu är klockan mycket för en ekorre i hjulet - bums i säng med mig!

Jag och Mölndalsbon

Vi tar det här med distansförhållande ytterst seriöst!

Vad man ska få se innan ögona trillar ur...

Kvällen till ära bestämde sig jag och Mölndalsbon för att vi skiter i disken och går ut och käkar. En tripp till underbara Sokrates Taverna blev det, och det ångrar jag inte - för tänk vad vi fick se på vägen dit!!!

En död mus på gården...

ChickenRace i parkering

Vad saknas på bilden?

Sen såg vi även en adrenalingivande balkong, men den glömde jag ta kort på.

Sen var ju såklart maten god också. ;)

"Förr eller senare faller allt" skrev Jonas Gardell i en bok. Men Karin faller ständigt.
Det är en comeback för Klantiga Karin Knämutter!!!

Ständigt blåmärken och småsår. Men det var längesen jag riktigt drattade på ändan. Så jag passade på i helgen.

Hoppade av båten rätt på den hala stenen. Ner i vattnet och knockade en krabba på vägen (den vilade upp och ner efter mitt fall). Upp med benet och under ett lager med sjöstjärnor och alger började benet blåna med ens och blodet forsade... eller rann i alla fall.

Blånaden har redan försvunnit, svullnaden har börjat lägga sig, men såren är kvar. Både på benet och foten.

Rivmärken efter en morgonstörd krabba?

Lite förbannad är jag på Mölndalsbon också. Hans baddande med saltvatten på de öppna såren (okej, de är små men de sved som Hälsingland så jag tänker gnälla) och med det fick gamla trauman att bubbla upp till ytan. Jag har till och med drömt om den gången för ca 20 år sedan när jag ramlade på Furuvik eller var det Legoland? och fick en stor sten nästan en centimeter in i knät, och mamma envisas med duschslangen rätt i såret. Huva!

Borta Bäst!

Hemma igen och fått en god natts sömn, men ingen frukost då typ allt är slut i kylskåpet. Ska knapra i mig en knäckemacka utan pålägg innan jag drar till affären. Hade lugnt kunnat stanna en vecka till i värmen och ätit chokladyoghurt till frukost...

Ganska okej daglig rutin. 

Vi har haft det gôtt i alla fall. Slappat en massa på stranden, badat en massa i vågorna. Druckit färskpressad juice varje morgon - oho, nästan bäst på hela resan. Mölndalsbon fick dyka lite medan jag stekte, vi har varit på vattenpalats där en av kanorna nästan fick mig att dö. 90^o rätt ner utan att vara fastspänd!

Största utflykten blev till Samariaravinen. Började högt uppe på berget och gick 18km ner och mellan bergsklyftorna. Tänk er lilla jag på den vandringen! Har fortfarande träningsvärk i vaderna. Men vackert var det. Bergsvandring - oskuld - check! Lite småkul att ändå ha en geotekniker med sig också. Trots den goa vandringen går det inte att förneka att det var rätt gôtt att komma ner och få ta ett svalkande dopp i havet precis där bergskällorna mynnade ut.

Gör inte riktigt klyftan rättvisa

Efter sex timmars vandring...

Det har varit en grym vecka och vädret kan man inte klaga på. Om än fanns det två saker som jag blev besviken på och tyckte va synd. Det första var att i Hersonissos, där vi var, fanns det bara turistrestauranger. Jag älskar verkligen det grekiska köket med vitlök, fräsha sallade, kolgrillat kött med timjan och citron. Men har var det okryddat och pommes som gällde. Men vill man få något gjort får man göra det själv, så det ska inhandlas lite smått och gott i matbutiken idag så man kan få till en riktig svensk version av grekisk föda i hushållet ikväll. Det andra jobbiga å ön var myggen. På kvällen, när man skulle sova, inade de förbi öronen och på morgonen vaknade jag alldeles rödprickig och frenetiskt kliande, medan Mölndalsbon klarat sig fint. De sista nätterna fick han rätt många bett också, men det var väl för att de inte hittade fler ställen på mig att käka. Och inte nog med att jag i slutet av veckan var uppe i nästan 80 bett, så är jag ju halvallergisk mot insekterna också. Tre bett svullnade upp till femkronor, på ena underaarmen har jag ett stort eksemliknande utslag, och de 75 andra betten var 50öringar. Nu, sådär 5 dagar efter jag fått dem, ser de ut som bett normala människor får. Hade förövrigt ett under foten, ajjemän, och bara för att göra det lite värre, ett i handflatan. Mördarmygg!


Men nu är vi som sagt hemma igen, tillbaka i vardagen. Gôtt att det är helg snart!

Kreta!!!

Detta är ett tidsinställt inlägg vars relevans är helt beroende på om jag varit klarvaken 6tiden igår morse.

Om jag nu har skött mig så gjorde jag ett blogginlägg från mobilen tidigt igår. Det jag tänkte var att detta skulle vara ännu en av frågorna angående min position. Om jag skött mig så så gjorde jag detta när jag var på Landvetter flygplats tillsammans med Mölndalsbon och väntade på planet som tog oss till Kreta!

Helt sjukt. I onsdags när Mölndalsbon kom hem frågade han om jag är sugen på att resa. Bara så där. Fast hans semester egentligen är slut. Visst! sa jag, och några timmar senare var resan bokad och betald.

Ni som känner mig sitter troligen och både gapar och dreglar nu. Har Karin gjort något så spontant!?!?! Ajjemensan! Och därför räknar jag det som två oskulder! Kreta första gången Kreta och en äkta sista minuten för första gången!

Nu sitter vi troligen på en fin uteservering och äter grekisk sallad och dricker en kall mythos och bara slappar efter en stekning på stranden, eller en fin dag ute till havs, eller en lång vandring i de vackra bergen. Kanske har vi åkt några kilometer bort och är ute och festar med Zofy och Emme. Vad vet jag? Men vi har det klart bättre än er! (Väderprognosen sa regn i Göteborg)