10 kg handbagage

Det här med att packa inför resor är något jag allt mer lär mig att bemästra. Och med det menar jag att det inte längre tar mig lika många dagar att förbereda packningen som reslängden. Men ångestframkallande är det allt fortfarande.

Nått glömmer man alltid. Så är det. Det enda man kan hoppas på är att det är något mindre viktigt som deodorant eller tandborste, som man kan köpa till överpris direkt på flygplatsen eller hotellobbyn. Regel nummer två är att du kommer ändå inte använda alla kläder. Däremot kommer så ångra att du inte tog med det där sista plagget du ratade.

Kvällen började i alla fall med att en tredjedel av garderoben slängdes upp på sängen. Sakta men säkert minskade högarna. Tills slut satt jag där med tre outfits (som en sann tjej packar man inte x antal tröjor, x antal byxor utan outfits). Lyckades utan allt för mycket motstridigheter få Mölndalsbon att gå med på att hjälpa mig med de sista. Tre outfits, en ska bort.

"Uhm, då tycker jag att du lämnar någon av dom" *säger han eftertänksamt och pekar på två outfits* "Eller nån av dom..." *pekar på en ny kombination och kliar sig lite i skägget* "...eller dom!" *pekar på sista möjliga kombinationen ler stolt över att han hjälpt mig med denna svåra upppgift*

Att jag inte lär mig...

Män är från Mars...

En karl i huset och då får man saker gjort! Mina element har under den senaste tiden konspirerat mot mig och bestämt sig för att sporadiskt och inkonsekvent tjuta i en låg, sömnstörande frekvens. Så när Mölndalsbon kom hit, dirigerade jag honom till verktygen och gick in till köket och började laga mat.

Efter ett tag kommer han frågandes...

M: Har du någon plattång?
K: Öööh, jaaa...? Dårå?
M: Nämen den här (pekar på tången i handen) var för stor för elementen, den skulle behöva vara plattare här.
K: Och då kan du använda en plattång?
M: Ja, det ska gå.
K: Okej... men, jaha. Hur... Alltså, va?
M: Nej, men den behöver vara plattare för att jag ska komma åt.
K: Jaha, ja visst, den ligger i bokhyllan. Men är du säker...?
M: Alltså, en tång som är platt, inte en sån du har i håret!

En stor våg av klarhet sköljde över mig och jag kände mig något lättnad, delvis för att slippa låna ut min plattång till ett verktyg och delvis för att Mölndalsbon inte var så knäpp. Mölndalsbon tyckte jag var gullig som var beredd att låna ut min plattång och jag tyckte han var gullig som trodde att jag ägde mer verktyg än de han hade köpt åt mig.


Jag tror att män är från Hornbach och kvinnor från Åhléns..

En tanke till er killar...

Oktober må vara bröstcancermånaden, och fylld med girlpower. Men jag vill ändå visa att jag tänker på Er killar också!

På okänt vatten

Som några få utvalda fått höra, och som några till listat ut - så har jag seglat i veckan!

Eller seglat och seglat. Jag vet inte om jag vågar använda verbet, men jag har åkt segelbåt. Blev en trevlig överraskning i söndags att vi skulle ut hela veckan (okej, att vi skulle ut var trevligt, men flera dagar blev jag lite stressad av). Ta i trä hade Mölndalsbon inte räknat med att jag skulle vara till någon form av hjälp på båten så han hade bjudit in lite mer erfarna killar att följa med. Så det var min vecka - ensam till sjöss med fyra grabbar!

Riktigt gôtt var det, sol hela dagarna. Sälar i vattnet, räkmackor i Smögen och lyxgrillningar i solnedgångarna. Inga laddningsmöjligheter så blev inte så mycket bilder att bjuda på, men om ni googlar västkusten så kommer ni få er en rätt bra uppfattning.

Kom hem igår och idag har varit en riktig husfrusdag. Bilder på det kommer imorgon, nu måste sista kakan in i ugnen så jag kan få dricka upp mitt vin i lugn och ro.

For the very first time...

Första ögonkastet, första "hej"-et, första kyssen... första gången man gör ett grisljud när man skrattar, första gången man spiller på sig, första plumpna skämtet. Ja, fy fan för första dejten!

Min goda vän skulle på dejt igår. Hennes andra första dejt nu sen singellivet började för henne. Mindre nervös denna gång, men oh så nervös! Vi tjejer började såklart strategiskt prata klädval. Inte för utmanande, vi vill inte verka som att vi ger bort mjölken gratis. Inte för nerklätt,vi bryr ju oss! Det var torsdag, så inte för uppklätt men ändå fint, och passande vad man än hittar på. Byxor? Leggings? Urringat? Kavaj? Jacka? Håret utsläppt? Uppsatt? Allt för att hitta den där perfekta kombinationen som ser helt ledig ut. Ni förstår inte hur ansträngande det är att se naturlig ut.

Sen då? Vad ska de prata om? Jobb? Ja, det var ju kul i en kvart. "Vad har du för intressen". Värsta frågan att få och fulaste att ställa. Bättre att då fråga "Vad brukar du annars göra?" Glo på TV och fixa naglarna.... Okej, där var dejten slut.

Minns själv mina senaste första dejter. Så nervös jag var. I vissa tillfällen kan jag bli riktigt ordentligt blyg. Tillfällen där man blir bedömd efter sin personlighet och utseende. Som vid en första dejt! Jag är fortfarande lite stolt att jag gått på dem ändå. Men som sagt... nervös var man. Tänk om man säger något dumt, ett skämt som inte går fram, man är inte tillräckligt intressant eller rolig. Eller, Gud förbjude, det blir en pinsam tystnad!

Men så i nervositetens klimax, precis innan man träffas och det enda man kan tänka på är huruvida man har fot-/handsvett eller mascararingar under ögonen, minns jag ett råd jag fick i ett helt annat sammanhang. "Du ska prata om det du har gjort, och det finns ingen annan som kan det bättre än du, så varför vara nervös?" 

Så det gjorde. Skitsamma och de inte tycker jag är intressant, their lost! Jag är mig själv, pratar på om det jag känner för. Funkar det, så funkar det. Funkar det inte, så var det inte så ansträngande i alla fall. Och nu sist, så funkade det ju...

Fick för övrigt ett samtal från ovannämnde vän (precis efter jag somnat) "Fatta vad kul jag har haft! Även om det här inte skulle bli någonting så har jag fått en riktigt bra kompis!"

Se, vad är det värsta som kan hända?

/K

Vad diskrimineras?

I morse när jag satt på vagnen och kikade ut genom fönstret uppmärksammade jag en reklamskylt lite extra. Jag har sett denna skylt förut och bara skakat på huvudet över hur det fortfarande är rosa fluff, skor och gulliga hundar som ska locka tjejer, men denna gång var det inte det som fångade min uppmärksamhet... eller ja, rosa fluff var ju med i bilden!

Hur kom handklovarna in i bilden?!?!

Efter att ha släppt tanken på hur reklammakarna suttit och klurat på vad som skulle vara med i kollaget, började jag tänka lite grann på huruvida detta är könsdiskriminerande reklam eller inte. Vad finns det i denna bild som faktiskt är kränkande eller befäster gamla könsroller? Att tjejer gillar rosa? Inte starkt nog tror jag. Klackskor? Jo, fast det har vi ju. Visst, skulle lika gärna kunna vara jympadojjor, men budskapet i reklamen är att SIBA har datorer för alla, så det är ju en livsstil de vill porträttera - inte bara en tjej, utan en tjejig tjej. En schtektjej som gillar rosé, har en chihuahua och dricker takeawaykaffe. Och använder handklovar...

För att jämföra lite kollade jag in kampanjen på SIBAs hemsida. Här är ett annat alternativ för det hela:

Om man nu antar att förra bilden ska spegla en tjej, skulle då denna bild spegla en kille. Det är hårt, det är eld, monster, nitar och... balsam? Ja just det ja! För att få till den där perfekta headbangningen måste en rocker först få till ett vackert hårsvall - inga konstigheter!

Jag tror faktiskt att SIBA klarar sig denna gång från att klassas som könsdiskriminerande. Det är lite på håret, då de förstärkt det hela lite med rosa och blåa sidor i kampanjbladet, men de kompletterar även med en helt neutral sida för en jetsetter. Skor, smycken och smink är det enda som tyder på att första bilden bara kan passa en tjej (jag dömer inte, bara utgår från standard (märk väl "standard", ej "normalt", jag håller mig politiskt korrekt)). De andra två är fri från könsroller, bilden ovan är för en rocker, inte nödvändigtvis en kille. Men som sagt, de nuddar lite på gränsen tycker jag... Nu återstår bara en fråga - vart får man tag i handklovar med rosa fluff???

En dag på stranden

Så stranden idag. Var inte särskilt varmt, men lite sol fick vi på våra ryggar. Det blev en barnstrand denna gång, och det märktes. Sand överallt och 25 olika typer av föräldrar.

Många föräldrar idag, verkar använda sina ungar som accessoarer. Dessa känner man igen på att ungarna har Ed Hardy-badkläder och kameran är ständigt uppe. Föräldrar ropar onödigt mycket på ungarna.

Sedan har vi de som inte riktigt fattat att de tog med ungarna till stranden, utan gick dit med sina kompisar och ungen i väskan. Dessa kan vara svåra att upptäcka då ungen oftast är 200-300 meter ifrån sina ägare. Oftast är barnen nakna, och återvänder till sina föräldrar när de är hungriga.

Sen finns det de erfarna. Föräldrarna som har samma badkläder från förra året, snmörjer in ungen i 60 solfaktor varje kvart. Vet exakt vad ungen är och hinner med alla "titta på mig" samtidigt som de dukar fram maten felfritt utan sand, byter om både sig själva och ungarna, fäller upp en solstol med han och skriver en doktorsavhandling samtidigt.

Sen finns det orginal. Som denna... 

Vet inte riktigt hur jag ska kategorisera en farsa som känner ett behov av att öla på stranden när han är där med frugan och tre barn...
Kände mig faktiskt lite upprörd... Både för att det faktiskt är olagligt att dricka på allmän plats och väldigt dåligt exempel av en småbarnspappa att göra detta framför sina och andras barn. Men framförallt för att han av allt dricker Bright!

Mer hopp!

Kom på lite fler fördelar med karlar:

Igår upplevde jag ett starkt behov av dem när jag bar kassar och idag kom vi fram till att de kan fan i mig göra riktigt bra pubar med riktigt bra käk!

Så som det ska vara!


Idag kom även Sonja, så nu är allt fulländat!

/K

Män och mänskligheten...

"Min Gud dras i smutsen av präster och biskopar"- Så hette debattinlägget av  Marcus Birro i lördags. I Aktuellt idag togs det upp att två nya åtal har väckts på katolska präster i Sverige angående sexuella övergrepp mot barn. Jennifers kommentar till detta - "präster, biskopar, lärare, läkare, advokater - de är alla män!"

Ja, att karlar är som karlar är, det är väl ingen nyhet. Inte för att det är något försvar eller ursäkt för något beteende, men så är det. Och vi får det bevisat för oss om och om igen. Jag får det bevisat för mig om och om igen. Angående de katolska prästerna så skedde tydligen detta på 70talet, men "barnen" har inte kommit ut med detta förrän nu. För jävligt. Men vad kan göras? Ska man skylla på den katolska kyrkan? Som sagt, de är inte den enda professionen som hycklat inom detta. Som sagt lärare, läkare - de har minst samma förpliktelser som präster. Det är varken sämre eller bättre. Och så sitter reportern där och frågar biskopen om man kan lita på katolska präster! - Vad vill han ha för svar? Nej, man kan inte lita på människor, för de är människor! En lärare till mig på högskolan sa en gång att "tro på alla, men lita inte på någon". Kan inte vara mer sant.

Nu vill jag dock förtydliga att mitt förakt inte endast gäller män, även om det är de som tar till de mest extrema handlingarna, men idioti, stupiditet och enfaldighet är könsneutralt. Jag skulle kunna skriva en bok om allt som frustrerar mig med mänskligheten, men så bitter ska vi inte vara idag.

Istället avslutar vi med fler... visa ord från Jennifer , och hänvisar till hennes samt Ellens blogg för lite bilder från helgens eskapader.

"Men Jennifer, de här är ju mögliga!"
"Men det där är ju bara lite päls, tänk på barnen i Afrika"
"Inte fan vill de har ruttna rädisor!"

/K

Bara en dag

Dagens Genusdiskussion: Men varför kan inte män också ha kjol?! - Därför att män har så fula ben!
Sorry Marc, inte ens du!

Trots att det är årets mest överskattade dag har jag fått exakt det jag ville: Omtanke från den personen jag måste veta bryr sig, En ros från en vacker människa, Ny hårfärg (den skimrar starkt och underbart, underbart!)

Rest In Peace...

Min dator är död... Mycket har den krångat den senaste tiden, men den har ändock klassificerats som en av mina käraste ägodelar tillsammans med min bil och min trenchcoat. Men nu är det slut. Och jag har bara mig själv att skylla.

Det är helt sjukt idiotiskt av mig att inte göra en backup. Jag visste ju till och med att den modellen (eller vad man nu kallar det med datorer) hade ett moderkortsfel och den kunde dö. Den har småsvimmat flertalet gånger under vår tid ihop. Men av någon outgrundlig anledning har jag konstant skjutit upp på att göra en backup. Idiotiskt! Men inte ovanligt. Jag är väl bara som en av 95 % av Sveriges datorägare... noooo backup...

Men trots att jag känner mig klantig och ledsen och har världens största Ågren så är jag inte utan hopp. Eftersom jag är rätt säker på att det är moderskortet så är hårddisken inom räddning. Och min älskade, superduperbraiga, snygga, sexiga, extremt intelligenta, exceptionella, grymma, ascool som ugglekalsipper, softa pojkvän som jag aldrig någonsin kommer yttra ett ont ord om, är bra på datorer så kommer min data från min dator att kunna räddas rätt smärtfritt.

Fick även trösta mig med lite chopping och shoklad idag. Mötte upp Frida och nygöteborgarn Jennifer och tog oss en vända. Blev en Hagabullen (måste för Göteborg) och lite Nordstan. Kom hem med en snygg koft/väst, ett långt baslinne, tre nagellack och sen lite kvinnovård. Hade en rejält trevlig tur som ska göras om snart.

Har varit lite duktig på att glömma saker senaste tiden också. Åkte ut till Kba igår och lyckades både glömma tvätten som det var stort sjå om, och havremjölken som jag tog ut ur kylskåpet och ställde i hallen för att inte glömma. Glömde till och med bort min chef idag. Och kvinnovården: skulle köpa nya rakblad till min rakhyvel som jag duktigt glömde hemma.

Men men (och kvinnor), jag hoppas på att komma ihåg min väska och mig själv imorgon när jag far till Malmö. Blir en nice trip, även om en sunkdator får följa med istället för min lovely, my precious. Nu ska jag umgås lite med Bilal som åker på onsdag, och ta lite mer vin. Fill it up, honey, fill it up!

Skillnaden mellan män och män

Det finns två typer av män här i världen: Stora män med små problem och små män med stora problem.

Kvinnor faller inte ens in i denna problemkategorisering. Alla kvinnor har problem, och där handlar det inte om storleken utan mängden. Men som alltid med men så har storleken en betydelse. Stora män, de riktiga karlarna, har aldrig några bekymmer. Det kanske är just att det tar livet så bra som gör dem storsinta, eller så är det på grund av att de är storsinta de klarar livet bra - hönan eller ägget? Men de klarar sig och jag klarar av att umgås med dem. Min sambo är en stor man. Han har bara ett litet problem - hans flickvän! Hon gnäller och tjatar och inte är hon så extremt aktiv på sin blogg heller. Men hon har inget stort problem. Hon har honom inte liggandes sömnlös om nätterna eller grubblandes om dagarna. Och hon lär sig, så snart kanske hon inte är ett problem längre.

Ni har alla träffat dessa stora män. De är de killarna som man inte stör sig på. De tjatar inte om en och samma sak. De gnäller inte heller för antingen tar de tag i saken eller så vet dem att de inte kan kontrollera det och då låter de bli att oroa sig för det (kontrollcirkel, de man inte kan kontrollera ska man inte bekymra sig för, för det tar bara kraft). De stora männen är de som låter livet flyta.

Sen har vi de små männen Som tjatar... och tjatar... och tjatar. Ni har nog träffat några sådana i era dagar också. De som man inte orkar med. De man inte kan ta en diskussion med för de vill inte lära sig. De som vi inte ska bekymra oss över då vi inte kan kontrollera. Problemen berör ofta livet, flickvän (befintlig, ex eller avsaknad av) eller liknande. Deras problem är sådana som stora män skulle låta gå förbi för att de inte kan kontrollera det, eller göra något åt. Men små män vill att det ska serveras åt dem. De vill inte ta tag i saken, för då har de ju ingenting att prata om! Och skulle någonting lösa sig automatisk, så är det ett problem att de inte löste det själva och därför inte förtjänar det.

Små män med stora problem har också en tendens att försöka ge andra människor problem. De vill inte vara ensamma i världen och därför söker de konstant efter andra personer med problem. Om andra människor inte har problem, försöker de skapa problem åt dessa. "Är du säker på att allt är bra?", "Du ser ledsen ut", "Du är jämt så arg". De är små män...