Bara en månad kvar...

Jaha, bara en månad kvar på detta år, och inte har det hänt mycket.

För jävligt egentligen. Fortfarande arbetslös och hängig. På fredag har jag tenta och inte har jag läst på så ordentligt heller. Men det är Brand Management, samma skit jag läst i några år nu så det borde väl gå okej. Mer orolig för grupparbetet som ska in om två veckor, och jag får ingen kontakt med mina gruppmedlemmer.

Sitter nu och kikar på en ny dator. Måste få tummen ur. Men det är ju en djungel! Skiljer sig lite i pris men så har ena fått grymt betyd på 3Dmark06, men har då pissliten hårddisk, eller så stor hårddisk och stort ramminne, men en celeron-processor, vilket jag tydligen absolut inte ska ha. Fast egentligen spelar det ingen roll vad jag har enligt vissa, för jag kan ändå se på film och surfa på alla datorer. "Bra" tänker jag, för då kan jag ju koncentrera mig på den viktigaste egenskapen hos en dator - utseendet! Nehe, för då hade den ett grafikkort med delat minne, och det vill jag inte ha?

Funderar på att dra ut till INET och bara gå fram till första bästa säljare, ge han lite pengar och säga att han ska ge mig den snyggaste och bästa datorn för dom pengarna. Ska väl inte vara så att jag ska behöva sitte med 35 flikar i 4 internetfönster för att jämföra.

Har som mål att fixa en ny dator innan Sundsvall. Dvs 21 dagar kvar...



Måste förnya försäkringen på bilen också... Kommer sitta med 35 flikar i 4 internetfönster för att jamföra alla bolag. Finns det ingen som bara kan fixa detta gratis, snabbt och ärligt åt mig. JAg skiter i vuxenpoängen, gör allt åt mig!

Rest In Peace...

Min dator är död... Mycket har den krångat den senaste tiden, men den har ändock klassificerats som en av mina käraste ägodelar tillsammans med min bil och min trenchcoat. Men nu är det slut. Och jag har bara mig själv att skylla.

Det är helt sjukt idiotiskt av mig att inte göra en backup. Jag visste ju till och med att den modellen (eller vad man nu kallar det med datorer) hade ett moderkortsfel och den kunde dö. Den har småsvimmat flertalet gånger under vår tid ihop. Men av någon outgrundlig anledning har jag konstant skjutit upp på att göra en backup. Idiotiskt! Men inte ovanligt. Jag är väl bara som en av 95 % av Sveriges datorägare... noooo backup...

Men trots att jag känner mig klantig och ledsen och har världens största Ågren så är jag inte utan hopp. Eftersom jag är rätt säker på att det är moderskortet så är hårddisken inom räddning. Och min älskade, superduperbraiga, snygga, sexiga, extremt intelligenta, exceptionella, grymma, ascool som ugglekalsipper, softa pojkvän som jag aldrig någonsin kommer yttra ett ont ord om, är bra på datorer så kommer min data från min dator att kunna räddas rätt smärtfritt.

Fick även trösta mig med lite chopping och shoklad idag. Mötte upp Frida och nygöteborgarn Jennifer och tog oss en vända. Blev en Hagabullen (måste för Göteborg) och lite Nordstan. Kom hem med en snygg koft/väst, ett långt baslinne, tre nagellack och sen lite kvinnovård. Hade en rejält trevlig tur som ska göras om snart.

Har varit lite duktig på att glömma saker senaste tiden också. Åkte ut till Kba igår och lyckades både glömma tvätten som det var stort sjå om, och havremjölken som jag tog ut ur kylskåpet och ställde i hallen för att inte glömma. Glömde till och med bort min chef idag. Och kvinnovården: skulle köpa nya rakblad till min rakhyvel som jag duktigt glömde hemma.

Men men (och kvinnor), jag hoppas på att komma ihåg min väska och mig själv imorgon när jag far till Malmö. Blir en nice trip, även om en sunkdator får följa med istället för min lovely, my precious. Nu ska jag umgås lite med Bilal som åker på onsdag, och ta lite mer vin. Fill it up, honey, fill it up!

Working working working...

Trots arbetslösheten, bryts tristessen med lite projekt. Men tungt var det med långa dagar. Fick ett avbrott och åkte till Danmark och haft kul.

Åkte hemifrån 8 på morgonen både torsdag och fredag, kom hem vid 22. De tre smarta tjejerna lyckades ju som en perfekt avslutning ta bussen åt fel håll, ändhållplats, sista bussen som gick... Ja! Great. Och upp 7 morgonen efter! Älskar Henrik som kom och hämtade oss dag 2. Väl behövt.

Var som sagt i Danmark över dagen i lördags. Tidig morgon igen då tåget gick kl 7. Men lite

tågpicknick med drickyoghurt (som stoltserade med "bara" 5 % fett men har mer socker än frukt i sig), kaffe och macka kompletterade. Var dock öm i fötterna som sightseeingen och shoppingen fick lite avbrott av öldrickande. Välförtjänt öldrickande. Särskilt av Henrik som säkert följde med in i minst två klädaffärer, utan att klaga. Det var starkt jobbat. Han fick en Guinness som belöning. Blev sen kväll så däckade rätt snabbt... och fick sova ut...

Söndagen blev en rejäl slappdag. Hängde omkring hemma till

tretiden. Därefter tog Henrik och jag en tur i bilen, vi hade ett mål men ChaCha (se höger) hade andra planer och ville utforska

Hisingen. Så vi kom fram till Zofy sådär en halvtimme senare än tänkt. Men vi hann till kaffet! Blev en asäcklig kebab (ursäkta det primitiva vokabuläret) på Rimini i Linné - don't go there,

rutten gurkvarning! - och sen bio. Flickan som brann som vi säger... riktigt bra även om dialogen var lite, låt oss säga stel.

Upp igen vid 6 på måndag, var på centralen kl 7. Helflummig dag (på rasterna såklart). Kan inte återberättas. Jag hänvisar till den konversation som Frida och Myriam hade på Facebook och säger inget mer. Tacos till middag, mmm quornfärs. Blev sent för Henrik sov inte hemma, och då tappar jag tiden

Upp 5.30 i morse, snabbdusch för att jag skulle kunna lägga mig och småsnusa innan jag skulle gå. För en dusch måste man hinna med. Till skillnad från andra duschar jag flera gånger i veckan. Lugn dag. Blev lite minishopping efter jobbet innan tåget hem. Vill bara meddela alla att på Spannmålsgatan i vid torget i Trollhättan finns Sveriges troligen godaste sushi. Helt sjukt god, ni anar inte! Åt en 10bitars igår och kunde lugnt fått ner mer om jag hade haft tid. Blev 12bitars idag. Hade kunnat äta mer ändå...

Nu är vi ute i Kungsbacka. Tydligen ska jag vara här till torsdag kväll. Kände mig lite såhär när jag skulle leta fram kläder för att ta med mig:

Du skulle ha varit här för en halvtimme sen! Örjan och Karin har inte heller kommit...

Är det en slump att alla mina svartklädda vänner är kroniskt försenade?

Försök hitta nåt i våra garderober utan blindhund!

My life so far...

Sådant där är nästan roligt, att gå in på IT-supports hemsida och mötas av web page error...

Sitter återigen här och rullar tummarna. Är riktigt tråkigt att vara hemma hela dagarna. Måste komma på nått att göra men jag har blivit lite fast vid top model-repriserna. Men är inga såpoperatittare! Än...

Var hos tant nästandoktor idag och fick massa goda nyheter. Även om jag fortfarande inte är helt bra så gör jag tydligen väldigt snabba framsteg. Hon var helt överraskad för hon hade väntat att jag skulle ha förgåtts för att hon övergav mig över sommaren. Så nu ska jag bara fortsätta som tidigare och ta allt i min egen takt. Så blir jag bra!

Var på arbetsförmedlningen igår. Känns som en extremt onödig myndighet. Det enda vettiga jag ser att de gör är att rapportera till A-kassan, men hade inte de funnits hade man väl bara rapporterat direkt till A-kassan på en gång, skippat mellanhanden. Det var verkligen en menlös timme. De satte upp en "handlingsplan" för min arbetslöshet med sju punkter, jag menar aktiviteter.

1. Avstämmning till kundtjänst. Detta kopplat till a-kassan. De vill hålla koll på att jag söker jobb och hur det går. Fine.

2. Ny handlingsplan. Har inget hänt tills januari får jag en ny handlingsplan. Wow!

3. Jobbcoacher. Jag får gå till en om jag vill. (Återkommer om detta).

4. Kallelse från AF. Får jag en kallelse måste jag gå, annars bli A-kassan arg.

5. Meddela AF. Om jag flyttar, får jobb, börjar plugga måste jag meddela AF om detta. Det går inte att gå in på någon av de två obligatoriska inloggningarna jag har på deras websida, för det är inte kopplat till deras system (Kanske ska omutbilda de där jobbcoacherna till IT-människor?)

6. Söka arbete aktivt. Well döööh!

7. Söka arbete. Fattar inte riktigt poängen med att ha både punkt 6 och 7.

Så detta är min handlingsplan som ska ge mig jobb. Jag tycker verkligen de två sista punkterna var ett wakeup-call!

Och det här med jobbcoach. Alltså, visst jag kan fatta att det finns människor som behöver en stöttepelare men inte ens handläggaren kunde svara på vad en jobbcoach kunde göra för mig. Hjälpa mig skriva CV. Jag har ett bra och kan få hjälp från Poolia, Civilekonomerna m.fl. för detta. Bock! Hjälpa mig lista ut vilka jobb som är bra för mig. Jag tippar på sånt inom min utbildning och som ger mig lön. Bock! Lönestatistik. Civilekonomerna. Bock! Förbereda mig för anställningsintervjuer. Behöver ha en först att förberedas för sen ska vi se... hmm... Jag har själv hållit i anställningsintervjuer, I get the point! Bock! Och det var det. Kunde lagt den där timmen på att söka jobb istället.

I morgon ska jag till WTC och hälsa på de gamla kollegerna. Få en lite brief inför helgen, då blire Borås! Skönt att få komma ut lite och jobba, om än för två dagar. Men det kunde ha varit veckodagar istället för helg.

Nä, nu ska jag ta den sista dl chardonnay som står i kylen och skriker åt mig och titta lite på Nikki som börjar om en kvart. Lagomt tills vinet fått rätt temperatur.

Peace out!

Kaffe...

Ååååh jag vill ha kaffe!

Jaha, får jag vänta ännu längre på mitt kaffe... Var ute och gick och kände mig kaffesugen, men orkade inte ens tänak på att brygga själv, så gick förbi 8-tolv eller vad den där butikskedjan heter. "En stor kaffe"... Killen bakom disken frågar "Vill du ha mjölk

i?", "nej tack" svarar jag. Han ställer fram en liten kaffe... "Ähum, en stor skulle jag ha". Killen tittar lite förbryllat ner på kvittot, "Oj förlåt". Jag får en ny kaffe och går hem. Väl hemma hinner jag inte ens ställa ner kaffet på bordet, förrän kattrackan har vält ner den. Synd på mattan, men inte på mig - för det var mjölk i! Kom igen, var ju inte ens kö - en anka kan göra det jobbet bättre. Men i för sig, är chefens syster en idiot kan man väl inte förvänta sig så mycket av personalen.

Så nu blir det till att brygga ändå. Allt sa man behöva göra själv. Och jag och Findus - vi håller ett öga på varandra...

Dagens sanning...

"En annan upptäckt som gjorts kring manlig och kvinnlig shopping.... en man bör därför aldrig hindra sin kvinna från att shoppa!"

Här är vad jag shoppade igår:

Äntligen har jag en mp3 som kan lagra mer än 15 låtar. Den är perfekt. Liten, har radio och var billig!

Imorgon ska jag forsätta att följa mina naturliga instinkter och shoppa en plommonfärgad kofta.

Måste tänka om....

Läser för tillfället boken Pinocchio-effekten (en bok alla bör läsa) och lär mig många läxor....

"...det finns tre aktiviteter ett gift par till vilket pris som helst måste undvika att göra tillsammans: spela bridge, sätta upp tapeter och lära varandra köra bil."

Note to self:

1. Ring mamma och be henne att aldrig följa med pappa till bridgen.

2. Inte lämna in ansökan om att Henrik ska få bli min handledare tillprivatövningskörning.

"Det första dokumenterade bridge-mordet skedde 1929, då en kvinna dödade sin make för att han spelat dåligt..."

Skitväder!

Helt sjukt. Gick på toa för att göra sånt man gör på toan. Och en massa ljud blev det. Fisar och plask i toan - från grannen!!! Sånt ska man inte höra genom väggar. Minska ner på fibrerna grabben!



Mulet är det idag också...

Uppdatering

Lite vad som hänt de senaste dagarna/händer de kommande dagarna i mitt liv:

Senaste dagarna:
- Mina bantarpiller kom igår. De man kunde gå ner med litegrann utan att lägga om kost och motion men som det ändå bifogades en tränings- och dietbok till för att man skulle gå ner.
- J dejtar vilket gör att jag vill vara 17, förtvivlad och småkär igen.
- Älskling och jag har äntligen mat hemma i huset igen! Fått låna bil och handlat massa god mat.
- Fått låna bil en vecka och lyckades få böter på den stunden...
- Lärt mig ett sätt att leva: "Det du säger behöver inte vara sant, det räcker att det är sannolikt!"

Idag:
- Såg klart en av världens bästa filmer: Funny Games. Rekommenderas!
- Sitter i skolan helt omotiverat och väntar på Musse. Jag må vara sen, men jag kommer i alla fall... pik pik pik
- Ska jobba ikväll, 13-20.30. Roligt när alla andra går halvdag.
- Åker till Blåkulla efter jobbet.

Kommande dagar:
- Middag imorgon med Zofy. Gratisdrinkar!
- Påsk hos svärfamiljen. Säger man så? Älsklingens familj i alla fall. Påsk, födelsedag och lammkött.
- Verkligen vara ledig ett tag?
- Planera party party!
- Se Kenny Begins med F.



Så... Det var väl allt för tillfället...
Over and out.

Skillnaden mellan män och män

Det finns två typer av män här i världen: Stora män med små problem och små män med stora problem.

Kvinnor faller inte ens in i denna problemkategorisering. Alla kvinnor har problem, och där handlar det inte om storleken utan mängden. Men som alltid med men så har storleken en betydelse. Stora män, de riktiga karlarna, har aldrig några bekymmer. Det kanske är just att det tar livet så bra som gör dem storsinta, eller så är det på grund av att de är storsinta de klarar livet bra - hönan eller ägget? Men de klarar sig och jag klarar av att umgås med dem. Min sambo är en stor man. Han har bara ett litet problem - hans flickvän! Hon gnäller och tjatar och inte är hon så extremt aktiv på sin blogg heller. Men hon har inget stort problem. Hon har honom inte liggandes sömnlös om nätterna eller grubblandes om dagarna. Och hon lär sig, så snart kanske hon inte är ett problem längre.

Ni har alla träffat dessa stora män. De är de killarna som man inte stör sig på. De tjatar inte om en och samma sak. De gnäller inte heller för antingen tar de tag i saken eller så vet dem att de inte kan kontrollera det och då låter de bli att oroa sig för det (kontrollcirkel, de man inte kan kontrollera ska man inte bekymra sig för, för det tar bara kraft). De stora männen är de som låter livet flyta.

Sen har vi de små männen Som tjatar... och tjatar... och tjatar. Ni har nog träffat några sådana i era dagar också. De som man inte orkar med. De man inte kan ta en diskussion med för de vill inte lära sig. De som vi inte ska bekymra oss över då vi inte kan kontrollera. Problemen berör ofta livet, flickvän (befintlig, ex eller avsaknad av) eller liknande. Deras problem är sådana som stora män skulle låta gå förbi för att de inte kan kontrollera det, eller göra något åt. Men små män vill att det ska serveras åt dem. De vill inte ta tag i saken, för då har de ju ingenting att prata om! Och skulle någonting lösa sig automatisk, så är det ett problem att de inte löste det själva och därför inte förtjänar det.

Små män med stora problem har också en tendens att försöka ge andra människor problem. De vill inte vara ensamma i världen och därför söker de konstant efter andra personer med problem. Om andra människor inte har problem, försöker de skapa problem åt dessa. "Är du säker på att allt är bra?", "Du ser ledsen ut", "Du är jämt så arg". De är små män...

Dumma gubbar

Nästan fascinerande hur osäker jag är ibland, när jag låter två helt okända och obetydliga människor påverka mig. Men jag är tjej!

Gick på stan en stund igår. Inget utöver det vanliga, skulle bara ner en snabbis och köpa en väska jag sett på rean. Går med mp3'n i öronen och hör inte mycket runt omkring mig. Men jag hör att någon bakom mig ropar "Bunny, Bunny!!!". Ignorerar det först men när det pågått ett tag vänder jag mig om för att se vem det är, som man gör. Ser två medelålders gubbar och det verkar onekligen som om det är mig de ropar åt. Har vart med tidigare om att fula snuskgubbar och snorkiga fjortispojkar ropar (snälla?) saker åt en och försöker vara roliga, men varför "bunny"? Jag hade inte precis min playboydräkt på mig. Då kommer jag på det - jag har en mensfläck i byxan som ser ut som en kaninsvans! Så klart. Så snabbt gör jag mitt ärende på stan och pinar hem. Väskan väl placerad över rumpan och går gärna lite snett med ryggen in mot husfasaderna och fullt med människor runt omkring mig. Värsta halvtimmen i mitt liv. Och bara för att när jag kommer hem uppäcka att "bunny" inte betyder mensfläck utan bara något nytt löjligt ord som fula gamla snuskgubbar tycker är roligt att ropa efter ensamma tjejer på stan.

Oro helt i onödan.

Eat whatever - be whatever!

Hata mathets! I den här världen av konstant nya rön går det ju inte att hålla en diet. Jag tänker satsa på att göra alla andra lyckliga. Jag går upp i vikt, ställ er bredvid mig så blir ni alla smala!

Nu kör H på en ny diet. Inga kolhydrater men massa fett. Låter inte nyttigt i mina öron. Smör och grädda och ost, men inte potatis eller rågbröd eller frukt... Det funkar säkert, men det gör väl alla dieter - så länge man följer dem. GI-dieter har ju gett visat resultat, lowcalorie-diets likaså. Viktväktarna med sitt poängssystem som i princip tillåter att du äter skitlite, men hur mycket potatis du vill, under veckan och kan svulla på lördagen. Men flertalet människor har gått ner i vikt ändock! Vem har rätt?

Som sagt, det kommer ju nya rön konstant. Men motbevisar de egentligen de gamla? En diet är en diet så länge man håller den. Men är en diet ett hälsosamt levene? Något som ingen har sagt emot är tallriksmodellen. Vad är det för fel på helt vanlig sund vettig kost? Ät lagomt mycket, ät varierat, se till att få med lite protein, lite vitaminer whatever och tänk att det som kommer "naturligt" borde vara bättre än det som fabricerat Easy as that! Vad ska vi kalla denna diet...? Sunt förnuft?

Jag om någon vet att det är enklare sagt än gjort att följa sunt förnuft-dieten, och en annan diet som ger lite snabbt resultat kan vara en bra start. Men kom igen - vill man verkligen hålla på att tänka hela tiden på vad exakt man äter? Jag tänker inte hålla på med sådant i alla fall. För varför ge upp något sådant här? Inget diettjafs. En helt vanlig tisdagslunch med kyckling och bulgur. En god lunch med den nyttigaste ingrediensen av alla - kärlek! Och nu ska jag luncha thai. Mums!

Annars kom jag precis på världens diet! Vi åker ner till Turken och käkar på Capella! Muhaha!!!

Reporting from the sofa...

Har för andra gången på två och halvt år ringt in mig sjuk till jobbet... Men självklart får inte jag vara sängliggande och sova, utan bara täppt som ett hål i skrovet på en holländsk båt och nyser som en fläkt. Javisst ja! Huvudet är bortdomnat också, men det ser jag bara som en trevlig bonus.

Jag undrar vem det är som har smittat mig... om det är Frida eller Henrik. Troligtvis Henrik, men han var ju sjuk i inte ens två dagar (fast han är ju kille så självklart var det en extrem förkylning ändå). Kanske kan vara J också... hennes immunförsvar är som värre än jag som målvakt. Ajja, jag kanske aldrig får veta.


Såg en av nutidens roligaste film igår; "Jiddra inte med Zohan". Inte skrattat så mycket på länge. Det var överraskande för jag tycker att de komedifilmerna som görs nu blir bara sämre och sämre, och jag brukar inte gilla Adam Sandler. men här var han riktigt grymt rolig, kanske för att inte en enda gång i filmen spelade full. Diggar den svenska titeln mer än den engelska; "don't mess with the Zohan". Jiddra är ju ett mycket roligare ord och passar till rollen. Titeln kan gör mycket mer än man tror, tror jag. Kom att tänka på en intervju jag såg för länge sen med Mel Brooks när han menar att Sverige räddade hans filmer lite grann genom att ge dem en svensk titel som om de vore en serie; "De våras för...". Tror den första var Blazing Sadles som blev omdöpt, och den floppade visst först... Sen tog han på det själv och började efter ett tag att döpa filmerna till "Springtime for...".

Diggade även de roliga fejk-produktplaceringarna i filmen. Såg ett avsnitt av CSI för ett tag sen med världens roligaste produktplacering... fan, måste leta fram den bilden. Den var klockren...


Ajja, nu blev den såklart kanske inte tillräckligt stor... Men kom igen, ni ser?! Inte nog med produktplacering... mitten på bilden, en färg som drar till sig blickar... och ett förstoringsglas!!! Går det dåligt för DELLs försäljning eller vad hände? Ungefär som biljaktsscenen i Vantage Point (som också är en grymt rolig film men av andra skäl än Zohan) med lill-astran som klarar av att bli intryckt i en stenvägg ev en stor lastbil och ändå köra vidare - wow! Jag vill ha den bilen.

Undrar egentligen hur många som går på produktplacering nu för tiden... Tror folk blivit så medveten om dess existens att det int fungerar i filmer och serier längre, men tror att företagen hittar andra vägar... Kika in MTV en kvart bara and there you go! Men vidare till filmer, så i vissa fall kanske tanken inte är produktplacering. Ta Coca Cola, en jäkligt vanlig dryck som många dricker. Ska man då visa en vanlig människa i en scen och denne människa är törstig, är det konstigt att denne ska dricka en Coca Cola då? Visst, är det en inzoomning och fingrarna döljer inte en millimeter av loggan så kan man ju misstänka lite, men när personen lägger handen i ett konstigt grepp över och döljer hela loggan känns det fel också. Nä, Coca Cola to the people! (Nu har jag skrivit varumärket tre gånger, någon som är törstig?)

Nu borde jag äta något. Kan vara en bra start på dagen. Se en film, mysa under filten tillsammans med mina för tillfället trognaste vänner näsdukarna. Se musikvideon Gotta be somebody med Nickelback. De borde kunna reklamera specialeffekterna, men låten har fastnat på mig.

Atjoo and out!

Vänner

You don't choose your friends, they choose you!



Sug på den va!

(mycket blir mer poetiskt på engelska...)

Vågar inte lita på min tur...

Jag är en klantig människa.

Jag är väldigt glömsk och fumlig och detta ligger till grund för huvuddelen av mina klantigheter. Men på något sätt så löser det sig i princip alltid. Jag lyckas på tag i en biljett för överkomligt pris, jag lyckas både ansöka och registreras till en kurs fast jag är sent ute. Skulle mina klantigheter få värsta möjliga scenario till konsekvens skulle jag vara i deep shit som man säger. Jag skulle missa ett plan, vara tvungen att betala massa pengar, bli av med csn, orsaka inbrott, bli utsatt för något själv. Men, peppar peppar ta hårt i trä, så löser det sig alltid när sådana scenarion visar sig möjliga.

Jag tänker inte gå in på alla klantigheter jag gör, det skäms jag för mycket för. Skäms så att jag mår illa. Pratade med F och hon sa att det var en osannolik tur jag hade. Tänkte på det... Det är sjuk tur. Är det änglavakt eller flax? Vilket som måste jag skärpa mig. Inte för att jag någonsin har litat på turen, men kan inte tillåta mig själv att utsätta mig för sådana situationer mer. Ska grovanvända mina två kalendrar, hemalmanackan och internetkalender. Allt ska skrivas ner och allt ska kollas upp två gånger. Måste skärpa mig. Har i alla fall funnit en uppsatspartner nu. Det känns bra. AW tonight!

När tristessen tränger på...

Saker som Karin har tänkt på när hon skrivit hemtenta:

• Det är roligare att säga "jag drack 2 liter öl" än "jag drack 5 stor stark..."
  
• Eftersom människor inte blir direkt blå när de kvävs utan mer lila, så borde ju även smurfar bli lila om man kväver dem. Alternativt att man kan säga att vi i vår färg går mot vänster i färgspektrat (vet att det inte heter så) vilket då också skulle leda till att smurfar blir lila.
  
• Jag glömmer väldigt ofta att skriva ut små, men i sammanhanget viktiga, ord när jag skriver längre texter. Ord jag märker att jag glömt är bland andra "inte", "tvärtemot", "ofta", "sällan" m.fl.
  
• Det är fascinerande många grejjer som blir väldigt intressant när man egentligen ska plugga.
  
• Manliga komiker som klär ut sig till kvinnor... Gör de det för att tjäna pengar på det för att det säljer och är enkel humor, eller gör de det för att de fått en ursäkt för det...?
  
• Det har verkligen skapats en norm i ekonomiska biblioteket i Göteborg. Trots att det är ett bibliotek pratar folk (högljutt) i telefon i trapporna, och folk som gör grupparbete går inte ens till trapporna. Detta för att ändå gången bibliotekarierna säger till när folk pratar, är om de sitter i läsesalen, där det ska vara knäppt tyst.
  
• Det är väldigt lätt att se de bra sakerna och glömma de dåliga...
  
• Jag kan inte fatta att jag ska till Turkiet igen...
  
• Jag tror inte riktigt på att en dator kan ta tio minuter, nästan en kvart på sig att starta om. Den retas nog bara på kvällarna för den vet att jag vill gå hem.
  
• Jag måste någon gång i mitt liv lösa mysteriet med pensionärer i matbutiker under lunchtid. De har tid hela dagen, de klagar över att det är så mycket folk just då. Varför väljer de att handla just den tiden!!!???
  
• Någon sa till mig någon gång att läppsyl och cerat m.m. endast gjorde att läpparna blev beroende av det. Läpparna är fina, så länge man använder det, men slutar det blir det värre än det var innan.... Jag börjar tro på det.
  
• Det finns inget stopp på konsumtionen, det värsta är att vi går ju på allt.
  
• Sjukt fula punkter det blev på den här punktlistan. (Okej, det tänkte jag inte på när jag skrev hemtentan, utan det kom nu)
  

Människor...

For fuck sake!

Ett bibliotek - man håller käften! Fatta!

Ännu ett år...

Nytt år igen då! Nya saker, nya möjligheter eller bara ny skit? Jag säger intet nytt...

Tror inte längre på det här med nyårslöften och blahan. Förr kanske det stämde, för var ju ett år så mycket mer. Att gå från mellanstadiet till högstadiet var rätt häftigt. Eller egentligen inte men den där sista månaden innan man insåg att det fortfarande var grundskola var häftig. Att gå från 17 år till 18 år och få gå ut på krogen var roligt. För alla utom oss som fyller sent in i vintern då alla vara kompisar spenderat hela året på krogen och vill vara hemma nu för att de är så less.

Men nu... Visst, jag blir klar med min examen (förhoppningsvis) men är det så mycket mer? Och det händer ju inte för att det är ett nytt år utan endast för att det redan gått några. Ajja... jag gillar inte nya år, men jag ogillar dem i alla fall inte längre heller. De känns inte som ett nytt år fyllt med skoj och skit, bara en ändlös fortsättning.



Ska jobba idag också. Egentligen var jag ledig men min kollgea verkar fått halsfluss så jag får hoppa in. Trodde det skulle kännas konstigt att göra mig klar för jobbet eftersom det var ju några veckor sen sist. Men känns rätt naturligt. Kommer ha min lilla packåsna, jag menar lärling idag också som kan få en massa (av mina) uppgifter. Nej, nu ska jag inte vara sån, men det kommer jag att vara.

Måste få tag i min DDDD-partner in crime också. Se till att hon lägger till en handpenning så hon inte kan backa från Turkiet i sommar. Jag bävar... det kommer att bli galet.


God fortsättning på er!