Mitt i snön

Vinter är onekligen här, och media varnar för en riktig vargavinter. Solen lyser, och snön ligger vit, och vackrare jul får vi leta länge i våra minnen efter. Men allt är inte så positivt med detta vita vinterland.  Jag har alltid fascinerats över hur Västsverige varje år blir lika förvånade över snön och kylan. Spårvagnar blir sena, riktigt sena, bussar ställs in. Och SJ... ja, SJ...

Senaste dagarna har jag haft en projekt på annan ort, vilket inneburit pendlande med tåg. Med klump i halsen har jag bokat biljetter och hoppats på det bästa. I fredags slog snökaoset till på riktigt, och allt blev sent. När jag väl kom hem borde jag ha gått och lagt mig direkt, men unnade mig ett glas rött innan. Och välförtjänt det, och utan effekter dagen efter.

Men igår var det ju nästan löjligt. Riktigt pissig dag generellt sett. Missade min gratiskaffe på grund av tidsbrist. Pulsande fram i snöns med fyra st bagage ringde jag min kära kollega bullfixarn Miji B och klagade av mig. I svåra tider är det gôtt med förstående vänner och kolleger i liknande sits. Dock kunde jag inte uppehålla denna dam allt för länge och väl på stationen (där mitt tåg ännu bara skulle vara 10 minuter sent) underhöll mor min mig en timme till... 

Hmm, tänkte jag när jag kikade på klockan. Det här var inte tio minuter. Alla människor går från perrongen. Change of plans.

Ny perrong, rätt tåg. Ovetandes tågpersonal. När tågvärdinnan berättar att det skett en urspårning i Herrljunga tänkte jag på hur hemskt det skulle kunnat ha gått. När tågvärdinnan berättar att de inte vet hur lång tid det tar tills vi kan avgå med det fina tillägget; "det kan ta en halvtimma, fem timmar, det kanske inte blir klart förrän i morgon bitti", brast alla band, och jag var i princip redo att lägga mig (nej, inte på spåret, save the drama) i snön.

En till förstående kompis, fria sms. Panik över att android market inte fungerar, så fixar Mölndalsbon lite spel till mobilen. Kvart i två var jag hemma. Inte mycket sömn, även om chefen beviljade mig sovmorgon.

Idag har jag gått på autopilot. Tankeverksamheten har inte riktigt fungerat, men tack för jobb på kontoret i dag, med Miji B och Sonja som sällskap. Bara nice dag. I morgon tar jag nog tag i saken, och satsar på lite nya krafter. Det ska bli en bättre dag! Men först ett glas rött. Man måste ju få unna sig det då!