Allt fler SJ-anställda sjukanmäler sig lämpligt i december. Urspårningar, förseningar och satans och hans moster! Får veckans kanin, telefonköer. Snö på spåret. Skyller på regeringen.Kaos överallt men spåren såg ut såhär!Men jag tycker det är rätt trevligt...
Igår for jag alltså uppöver de gamla trakterna. Förseningar hade jag räknat med, herregud det är ju jul! Men kanske inte så mycket försening.
11.42 skulle tåget gå från Göteborg, 11.42.24 avgick det. Jag pustade ut lite lätt i det tysta, man vill ju inte jinxa det. 11.56 vågar jag på mig ett mejl där jag nämner att allt verkar komma gå smidigt. 12.03 står vi still.
Förseningarna bara ökar längst sträckan, men verkar som jag ska hinna med de tåg som går samma linje en timma senare från Huvfudstaden. Tills... fem minuter från stationen, man till och med kan se det från fönstret. Vi står stilla igen. "Trasigt godståg framför oss" heter det. "Växelfel" nämns. "Minst 30 minuter tills de kan komma och reparera"...
Så, tabellen sa 14.49, verkligheten 16.50. Men!
På tåget ropar personalen ut att de bjuder på kaffe och bulla. Så en kopp varmt i ena handen och en chokladboll i andra, jag klagar inte. Tjejen bredvid mig visar sig ha samma resrutt så tillsammans med hennes väninna traskar vi in på centralen för att få vidare information. Väl inne trodde jag först att de lagt nytt golv, tills jag märker att det är människor. Men fullt med gula västar, så haffar tag i första bästa, blir hänvisad till två kassor reserverat för människor från västkusten. I kön tog det knapp en kvart innan vi får hjälp. Och hjälp får vi. Inte bara ett nytt tåg, utan snälla SJdamen i kassan fixar sittplatser halva vägen. Plus 100 kr SJkuponger att handla för på centralen eller i bistron.
Så medan folk står och skriker och skäller ut stackars SJpersonal, traskar vi nöjda och käkar middag i lugn och ro.
När vi är mätta och belåtna märker vi att vårt nya tåg blivit kraftigt försenat. Men pillimariska som vi är kliver vi på det senare tåget som går innan (hänger ni med?). Lite smygande i vagnarna lyckas vi hitta tre sittplatser nära varandra som ingen kräver anspråk på under hela resan.
Sakta går det uppåt. Skulle varit framme 19.51, kom 23.55. Men jag är glad ändå. Nog en av få. Nog bara en av tre igår.
Tack tjejer (ni vet vilka ni är) för sällskapet och hoppas ni och alla andra försenade människor får en riktigt god jul!
Nu ska jag ut i den riktiga vintern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar