For the very first time...

Första ögonkastet, första "hej"-et, första kyssen... första gången man gör ett grisljud när man skrattar, första gången man spiller på sig, första plumpna skämtet. Ja, fy fan för första dejten!

Min goda vän skulle på dejt igår. Hennes andra första dejt nu sen singellivet började för henne. Mindre nervös denna gång, men oh så nervös! Vi tjejer började såklart strategiskt prata klädval. Inte för utmanande, vi vill inte verka som att vi ger bort mjölken gratis. Inte för nerklätt,vi bryr ju oss! Det var torsdag, så inte för uppklätt men ändå fint, och passande vad man än hittar på. Byxor? Leggings? Urringat? Kavaj? Jacka? Håret utsläppt? Uppsatt? Allt för att hitta den där perfekta kombinationen som ser helt ledig ut. Ni förstår inte hur ansträngande det är att se naturlig ut.

Sen då? Vad ska de prata om? Jobb? Ja, det var ju kul i en kvart. "Vad har du för intressen". Värsta frågan att få och fulaste att ställa. Bättre att då fråga "Vad brukar du annars göra?" Glo på TV och fixa naglarna.... Okej, där var dejten slut.

Minns själv mina senaste första dejter. Så nervös jag var. I vissa tillfällen kan jag bli riktigt ordentligt blyg. Tillfällen där man blir bedömd efter sin personlighet och utseende. Som vid en första dejt! Jag är fortfarande lite stolt att jag gått på dem ändå. Men som sagt... nervös var man. Tänk om man säger något dumt, ett skämt som inte går fram, man är inte tillräckligt intressant eller rolig. Eller, Gud förbjude, det blir en pinsam tystnad!

Men så i nervositetens klimax, precis innan man träffas och det enda man kan tänka på är huruvida man har fot-/handsvett eller mascararingar under ögonen, minns jag ett råd jag fick i ett helt annat sammanhang. "Du ska prata om det du har gjort, och det finns ingen annan som kan det bättre än du, så varför vara nervös?" 

Så det gjorde. Skitsamma och de inte tycker jag är intressant, their lost! Jag är mig själv, pratar på om det jag känner för. Funkar det, så funkar det. Funkar det inte, så var det inte så ansträngande i alla fall. Och nu sist, så funkade det ju...

Fick för övrigt ett samtal från ovannämnde vän (precis efter jag somnat) "Fatta vad kul jag har haft! Även om det här inte skulle bli någonting så har jag fått en riktigt bra kompis!"

Se, vad är det värsta som kan hända?

/K