Vänner

You don't choose your friends, they choose you!



Sug på den va!

(mycket blir mer poetiskt på engelska...)

Vågar inte lita på min tur...

Jag är en klantig människa.

Jag är väldigt glömsk och fumlig och detta ligger till grund för huvuddelen av mina klantigheter. Men på något sätt så löser det sig i princip alltid. Jag lyckas på tag i en biljett för överkomligt pris, jag lyckas både ansöka och registreras till en kurs fast jag är sent ute. Skulle mina klantigheter få värsta möjliga scenario till konsekvens skulle jag vara i deep shit som man säger. Jag skulle missa ett plan, vara tvungen att betala massa pengar, bli av med csn, orsaka inbrott, bli utsatt för något själv. Men, peppar peppar ta hårt i trä, så löser det sig alltid när sådana scenarion visar sig möjliga.

Jag tänker inte gå in på alla klantigheter jag gör, det skäms jag för mycket för. Skäms så att jag mår illa. Pratade med F och hon sa att det var en osannolik tur jag hade. Tänkte på det... Det är sjuk tur. Är det änglavakt eller flax? Vilket som måste jag skärpa mig. Inte för att jag någonsin har litat på turen, men kan inte tillåta mig själv att utsätta mig för sådana situationer mer. Ska grovanvända mina två kalendrar, hemalmanackan och internetkalender. Allt ska skrivas ner och allt ska kollas upp två gånger. Måste skärpa mig. Har i alla fall funnit en uppsatspartner nu. Det känns bra. AW tonight!

När tristessen tränger på...

Saker som Karin har tänkt på när hon skrivit hemtenta:

• Det är roligare att säga "jag drack 2 liter öl" än "jag drack 5 stor stark..."
  
• Eftersom människor inte blir direkt blå när de kvävs utan mer lila, så borde ju även smurfar bli lila om man kväver dem. Alternativt att man kan säga att vi i vår färg går mot vänster i färgspektrat (vet att det inte heter så) vilket då också skulle leda till att smurfar blir lila.
  
• Jag glömmer väldigt ofta att skriva ut små, men i sammanhanget viktiga, ord när jag skriver längre texter. Ord jag märker att jag glömt är bland andra "inte", "tvärtemot", "ofta", "sällan" m.fl.
  
• Det är fascinerande många grejjer som blir väldigt intressant när man egentligen ska plugga.
  
• Manliga komiker som klär ut sig till kvinnor... Gör de det för att tjäna pengar på det för att det säljer och är enkel humor, eller gör de det för att de fått en ursäkt för det...?
  
• Det har verkligen skapats en norm i ekonomiska biblioteket i Göteborg. Trots att det är ett bibliotek pratar folk (högljutt) i telefon i trapporna, och folk som gör grupparbete går inte ens till trapporna. Detta för att ändå gången bibliotekarierna säger till när folk pratar, är om de sitter i läsesalen, där det ska vara knäppt tyst.
  
• Det är väldigt lätt att se de bra sakerna och glömma de dåliga...
  
• Jag kan inte fatta att jag ska till Turkiet igen...
  
• Jag tror inte riktigt på att en dator kan ta tio minuter, nästan en kvart på sig att starta om. Den retas nog bara på kvällarna för den vet att jag vill gå hem.
  
• Jag måste någon gång i mitt liv lösa mysteriet med pensionärer i matbutiker under lunchtid. De har tid hela dagen, de klagar över att det är så mycket folk just då. Varför väljer de att handla just den tiden!!!???
  
• Någon sa till mig någon gång att läppsyl och cerat m.m. endast gjorde att läpparna blev beroende av det. Läpparna är fina, så länge man använder det, men slutar det blir det värre än det var innan.... Jag börjar tro på det.
  
• Det finns inget stopp på konsumtionen, det värsta är att vi går ju på allt.
  
• Sjukt fula punkter det blev på den här punktlistan. (Okej, det tänkte jag inte på när jag skrev hemtentan, utan det kom nu)
  

Människor...

For fuck sake!

Ett bibliotek - man håller käften! Fatta!

Ännu ett år...

Nytt år igen då! Nya saker, nya möjligheter eller bara ny skit? Jag säger intet nytt...

Tror inte längre på det här med nyårslöften och blahan. Förr kanske det stämde, för var ju ett år så mycket mer. Att gå från mellanstadiet till högstadiet var rätt häftigt. Eller egentligen inte men den där sista månaden innan man insåg att det fortfarande var grundskola var häftig. Att gå från 17 år till 18 år och få gå ut på krogen var roligt. För alla utom oss som fyller sent in i vintern då alla vara kompisar spenderat hela året på krogen och vill vara hemma nu för att de är så less.

Men nu... Visst, jag blir klar med min examen (förhoppningsvis) men är det så mycket mer? Och det händer ju inte för att det är ett nytt år utan endast för att det redan gått några. Ajja... jag gillar inte nya år, men jag ogillar dem i alla fall inte längre heller. De känns inte som ett nytt år fyllt med skoj och skit, bara en ändlös fortsättning.



Ska jobba idag också. Egentligen var jag ledig men min kollgea verkar fått halsfluss så jag får hoppa in. Trodde det skulle kännas konstigt att göra mig klar för jobbet eftersom det var ju några veckor sen sist. Men känns rätt naturligt. Kommer ha min lilla packåsna, jag menar lärling idag också som kan få en massa (av mina) uppgifter. Nej, nu ska jag inte vara sån, men det kommer jag att vara.

Måste få tag i min DDDD-partner in crime också. Se till att hon lägger till en handpenning så hon inte kan backa från Turkiet i sommar. Jag bävar... det kommer att bli galet.


God fortsättning på er!

En kvinnodominerande värld...?

Sitter här igen och ska plugga, men av någon anledning är det då jag är som bäst på att blogga... Tjuvlyssnar lite på människorna runt omkring mig och blir riktigt rädd.

Två killar fnissar till när de ser att jag kollar min facebook. Men jag hör ändå hur det blev deras samtalsämne för de kommande tio minuterna, och de kan ALLA funktioner, eller addons eller vad det heter. Två andra killar går förbi och har en livlig och intressant diskussion om hur ett företag inom consulting kan öka sin attraktivitet. Det lät intressant, jag önskade att jag fick höra mer. Lite bredvid mig sitter en grupp om tre killar och tjej... Tjejen är rätt tyst och killarna pratar om arbetet de sitter med. Om hur de bäst ska tillämpa modellen som gästföreläsaren tog upp och hur de kan använda JIT inkorporerat i IT och så vidare... och tjejen är tyst... Det är synd, hon borde ju kunna lika mycket, hon går ju samma kurs. Två tjejer går förbi och pratar om... festen i helgen. Tre tjejer till från andra hållet... samtalsämne: kläder. Lite längre bort hör jag; "Jag hatar Britney Spears, men det va väldigt intressant så jag ville se programmet" återföljt av någon löjlig imitation av Brittan som gnäller på något.

För ett par veckor sedan satt jag i biblioteket här på Handelshögskolan i Göteborg. En något välansedd skola som ska tyda på välutbildade elever med stora karriärsmöjligheter framför sig. Fick en dålig plats nära trappan där alla går för att prata i mobilen. Så, jag tjuvlyssnade. Det visade sig tydliga skillnader mellan tjejers och killars samtalsämnen i telefonen. Killarna pratade jobb, antingen sitt nuvarande eller något de sökt. De pratade sport, men ur en ekonomisk synvinkel. De diskuterade ekonomiska teorier och modeller. Projektarbeten och uppsatser. När detta väl blev ett samtalsämne för tjejerna i telefonen var det mest för att klaga på sin handledare. Annars var det om den där killen de träffat ett tag nu som var sååå rolig när han sa si och så. Eller om en jacka de sett på stan som de funderar på att köpa, eller vad de skulle ha på sig i helgen.

Nu kan detta givetvis ifrågasättas Det kanske var en slump att jag just fick höra de där killarna och de där tjejerna. Men under tio timmar hinner man höra rätt många människor. Sen behöver det inte vara att smink, kläder och kärlek är mer tjejernas värld än killars, bara att killar har mer disciplin att hålla skola på skola och det andra där hemma. Men det stöder egentligen det hemska som jag vill implementera som tanke i era huvuden:

Kvinnor har det sämre i karriären - och kanske är det vårt eget fel?

Det har gjort studier, som jag såklart inte minns vart jag har läst dem, om hur tjejer och killar läser jobbannonser. Tjejer läser listan på kriterier som önskas hos den anställde. "Det där kan jag nog, det där kan jag lära mig. Det där kan jag inte, och inte det heller - nej, jag söker inte jobbet". Killar läser rubriken och vad jobbet går ut på, låter de intressant så söker de det - bara så där!

Självklart kan jag hålla med om att i många fall blir tjejer/kvinnor motarbetade i arbetslivet. Vi får inte samma möjligheter eftersom 60 % av alla chefer heter Göran och vare sig de vill eller inte har gamla värderingar. Men ett allt för feministisk angreppsätt kanske då kan vara skrämmande. Det handlar inte om att vara på en högre nivå än killarna, utan bara på samma. Och för att kunna kräva det, måste vi kanske börja bete oss därefter.

Hade en diskussion med en bekant för ett tag sen, och det verkar nästan som att killar har lättare för att vara allmänbildade och mer fokuserade. Undrar varför...

Allt och inget...

Åh du grymma tristhet, åh du tysta måsten. Varför hemsöker ni mig så?

Så var man här igen. Slutet av en kurs vilket innebär inlämningar och tentamen. Och precis som i alla andra kurser så har jag inte pluggat så länge som jag måste. Men den här gången har jag haft böckerna genom hela kursen i alla fall! Det är väl bra, eller? För det är ju inte alls den sista kursen jag går som har kurslitteratur, näääh.

Blev pikad häromdan av kära Lisa att min blogg såg ut att samla damm. Bara för att hon är kreativ nog att skriva flera gånger om dagen. Det är inte kvantiteten utan kvaliteten! Du om någon borde väl veta det.

Jag har inte så mycket tankar idag känner jag. Det är så mycket tankar i min skalle. Ska få till en godkänd hemtenta. Skriva sammanfattning och korrekturläsa ett projektarbete. Så jobbar jag ikväll och imorgon. Och så fyller kära svägerskan år efter helgen, så ska få tid att palla mig ner till centrum och köpa något vackert till henne. Och tillsammans med allt detta måste det handlas mat, städas, tvättas och, ja just det! Ett liv ska hinnas med också!

Lite bitter, stressad och uppgiven... Bättre nästa vecka?

Nu ska jag ta mig an turben...

Stå på er och kämpa ni som känner igen er!