Det där med att fatta beslut...

I mellandagarna plockade jag på mig ett kort i en foajé. Ett viktigt kort. Vad bra jag är, tänkte jag när jag tog mitt kort. Men först idag tog jag ställning...

Kortet jag tog var ett donationskort. Ni vet ett sådant jag ska ha påskrivet i plånboken, och om jag är med om en olycka så vet hospitalet om de får låna mina organ eller inte, och mina nära och kära slipper ta beslutet i en jobbig tid. Ett så viktigt kort. Och valet är ju självklart!

Eller? Så fort jag tagit kortet fick jag ångest. Jag ville stoppa tillbaka det, men det kändes inte politiskt korrekt. Jag skrev på med namn och personnummer i bläck, men kryssen gjordes i blyerts som suddades ut, kryssades om och suddades ut. 

Jag förstår inte. Det borde ju vara så lätt! Det är väl klart att när jag är död, så kan någon annan som behöver, få min organ. Det är en god gärning som inte kostar mig någonting! Men samtidigt så vred det sig i magen när jag tänkte på det. Det gör det fortfarande. Jag tror inte jag är en dålig människa, men det var inte så enkelt att göra det valet. Men till slut gjorde jag det. Jag ska donera mina organ.


Nu kom problem nummer 2.

Under rutan man kryssar i där man godkänner att donera, finns en till ruta... Vill du donera enbart för transplantation eller även för "annat medicinskt ändamål"? Kom igen liksom! Jag har ju precis varit duktig, måste jag välja mellan rädda liv långsiktigt eller direkt? Okej, okej. Jag väljer...

Va fasiken, en till ruta!?
"Donationen gäller med undantag för följande organ/vävnader"
Skär upp min buk men ta inte min... Eller vaddå? Vad handlar det om?

Nej, nu få det va slut! Jag vägrar kryssa i något mer. Nu lägger jag kortet i plånboken och tänker aldrig mer tänka på det!

Så, då var det det där med att välja en tidningsprenumeration. Bara "över 200 titlar att välja mellan". Ja! Underbart...