Jag ber om ursäkt på förhand

För några år sedan var var en av våra projektledare från Linköping på besök hos oss i Göteborg. En trevlig karl som pratar ofta och mycket, men som jag gillar skarpt och som alltid tar sig tid att prata med oss "golvfolk". Helt plötsligt vänder han sig om till mig och frågar: "Är du bra på att säga 'tack'?" Tyvärr blev mitt svar att "Nej, det är jag faktiskt inte". 

Ibland är man så obetänksam. Det är inte att man tar saker eller personer för givet, det är bara att ibland har man så mycket i skallen, att alla artigheter försvinner. Tack är ett sådan ord...

Generellt är jag ganska dålig på att ta emot komplimanger, och oftast blir det nått litet halvmesigt "nej, men den här gamla" eller "fast det var egentligen inte så svårt". När man borde bara tacka och ta emot. Värre är jag nog på att ge komplimanger. Återigen, det är inte att jag noterar när någon är extra snygg i håret eller har gjort något duktigt, sagt något smart. Bara att jag tänker på det och glömmer att kommentera det.

Samma sak är det när någon berättar för mig att de ska ha en tenta, gå på en dejt, hålla viktigt föredrag etcetera etcetera. Nästa gång jag pratar med personerna glömmer jag fråga hur det gick. Jag vill inte vara så oartig och jag hoppas inte folk ser mig som egoistisk, men av någon anledning försvinner det. Jag kan tänka på det hela dagar, det kan till och med vara anledningen till att jag hör av mig till personen i fråga, men det försvinner ur skallen.

Så till ALLA nära och kära där ute. Jag skriver ner era födelsedagar i min kalender, jag tänder ett ljus för er i kyrkan när ni har det svårt, jag googlar era symptom, skrattar i efterhand åt era skämt, försöker lägga sminket på samma sätt, avundas ert hår och reagerar i butiker när jag ser den där snygga koftan ni hade på er. Jag tänker på er, men jag glömmer bort att säga det till er.

Hela anledningen till att jag kom på att skriva detta inlägg, var att min kära vän Zofy idag tog examen, men jag glömde säga grattis till henne. Grattis tjejen! Vi syns i morgon i alla fall, och Gud nåde mig om jag glömmer bort det då!

Fanns bara bilder på oss när vi vara mörka brunetter! Good times!