tisdag 28 september 2010

Karin filosoferar...

Att jag på både gott och ont kan lätt bli fascinerad av människor beteende och reaktioner är väl inget nytt. Men det kan ändå få mig djupt försjunken i egna tankar om varför. Varför de, och inte jag?

Det viskas i korridoren på jobbet. Dagens nyhet är den kropp som hittats i Länsmansgården. Kroppen har inte kunnat identifieras. Det innebär att man inte kan se vem det. Så illa tilltygad. Hur kan människor vara så grymma? Kan inte fatta... Hur kan sånt ske i Sverige? Kan inte fatta... 

Jag fattar! Jag gillar det inte, men jag fattar. Och jag är inte förvånad. Våldet eskalerar världen över och sverige med den. Nu har jag inga siffror på att våldet i sig ökar, men det blir värre. Förr var en misshandel bara en vanlig misshandel. Nu tar folk till tillhyggen, torterar, och det grova våldet går ner i åldrar. Unga tjejer och killar utsätter jämnåriga för hemsheter. Inget okej, men inget chockerande. Det är en felgående trend (nu tänker jag sluta vara politiskt korrekt och hela tiden tillägga vad som är fel - vi pratar om saken lite objektivt istället, tycker jag) men en trend lätt att förutspå. Saker utvecklas oavsett kategori. Allt går ner i åldrarna och förvärras. Sexiga kläder går åt vulgärhållet och även tioåringarna börjar klä sig så. På samma sätt prövar folk på våld.

SD kom in i riksdagen. Ja? Men det visste vi ju... Alla opinionsmätningar visade det. Media erkände till och med att de vann debatter. Okej, inte att de vann, men att motpartiet förlorade. Riksdagspartier förberedde sig för hur de skulle hantera SD efter den 19e. Det pratades, pratades, visades, skrevs och pratades om partiet. Valvaka den 19e -> SD kommer in -> Svenska folket goes "WTF!"
Jamen, hallå! Vad trodde ni?

Folk frågar om råd, men vill inte lyssnar. Dumt? Ja. Förvånande? Nej.

Folk gör om samma misstag om och om igen. No surprise there. Spelar ingen roll hur smarta de är. Så fungerar människor.

Din kompis lovar något. Fullt seriös och i all välmening, men det blir inte av. Det är inte elakt, det är inte taskigt. Det är inte förvånande. Jag kunde ha sagt vad som skulle hända från första början.

Eller...

Det kanske är förvånande, bara att jag är synsk...
I can see your future...

Inga kommentarer: