Att våga fråga...

"Från den stunden vi vaknar på morgonen tills dess att vårt huvud träffar kudden på natten, är våra liv fyllda med frågor. De flesta är lätta att besvara och glöms snart bort. Men vissa frågor är mycket svårare att ställa eftersom vi är så rädda för svaret... Och vad händer när vi frågar oss själva den svåra frågan och få svaret vi har hoppats på? Tja, det är då lyckan börjar." - Bob Daily

Har varit så rädd för att fråga att jag inte ens märkt av att jag försummats andra frågor.


Nu är det nog dags för lite svar.

Finns viljan...

... finns det kaviar!

Något nytt...

Gjort ännu en sak jag aldrig gjort innan....

Fördel med att vara arbetslös är att man har väldigt mycket tid. Nu med nya träningskortet tänkte jag att jag ska riktigt ta tag i träningen men också testa på pass jag annars skulle prioriterat bort. Så, imorse blev det: YOGA

Positivt: Inte så ansträngande som jag trodde, och inte så mycket spirituellt hokus pokus (pappa vet vad jag menar) som jag blivit varnad för.

Neutralt: Jag blev avslappnad och fick tänja lite, men inte mer än att jag kan slå på skön musik hemma och läsa en god bok eller när jag stretchar vanligt.

Negativt: Nej, faktiskt inte.

Så, kanske inte om det är något för mig. Men nu vet jag det i alla fall!

For the very first time...

Första ögonkastet, första "hej"-et, första kyssen... första gången man gör ett grisljud när man skrattar, första gången man spiller på sig, första plumpna skämtet. Ja, fy fan för första dejten!

Min goda vän skulle på dejt igår. Hennes andra första dejt nu sen singellivet började för henne. Mindre nervös denna gång, men oh så nervös! Vi tjejer började såklart strategiskt prata klädval. Inte för utmanande, vi vill inte verka som att vi ger bort mjölken gratis. Inte för nerklätt,vi bryr ju oss! Det var torsdag, så inte för uppklätt men ändå fint, och passande vad man än hittar på. Byxor? Leggings? Urringat? Kavaj? Jacka? Håret utsläppt? Uppsatt? Allt för att hitta den där perfekta kombinationen som ser helt ledig ut. Ni förstår inte hur ansträngande det är att se naturlig ut.

Sen då? Vad ska de prata om? Jobb? Ja, det var ju kul i en kvart. "Vad har du för intressen". Värsta frågan att få och fulaste att ställa. Bättre att då fråga "Vad brukar du annars göra?" Glo på TV och fixa naglarna.... Okej, där var dejten slut.

Minns själv mina senaste första dejter. Så nervös jag var. I vissa tillfällen kan jag bli riktigt ordentligt blyg. Tillfällen där man blir bedömd efter sin personlighet och utseende. Som vid en första dejt! Jag är fortfarande lite stolt att jag gått på dem ändå. Men som sagt... nervös var man. Tänk om man säger något dumt, ett skämt som inte går fram, man är inte tillräckligt intressant eller rolig. Eller, Gud förbjude, det blir en pinsam tystnad!

Men så i nervositetens klimax, precis innan man träffas och det enda man kan tänka på är huruvida man har fot-/handsvett eller mascararingar under ögonen, minns jag ett råd jag fick i ett helt annat sammanhang. "Du ska prata om det du har gjort, och det finns ingen annan som kan det bättre än du, så varför vara nervös?" 

Så det gjorde. Skitsamma och de inte tycker jag är intressant, their lost! Jag är mig själv, pratar på om det jag känner för. Funkar det, så funkar det. Funkar det inte, så var det inte så ansträngande i alla fall. Och nu sist, så funkade det ju...

Fick för övrigt ett samtal från ovannämnde vän (precis efter jag somnat) "Fatta vad kul jag har haft! Även om det här inte skulle bli någonting så har jag fått en riktigt bra kompis!"

Se, vad är det värsta som kan hända?

/K

Sisådär

Haft en sisådär vecka om jag ska vara helt ärlig. Gått omkring med en återkommande huvudvärk som jag inte riktigt vet om den beror på att det är så kvavt eller att jag håller på att vänja mig vid glasögonen.

Helgen blev dock bättre än veckodagarna. Vin och mys med roomien Jempa i fredags. Karln kom också förbi så fick se lite True Blood. Skarsgård - jag menar pojkvännen! - kan alltid få en på bra humör.

Igår blev det även bio. Vägen dit var dock inte enkel. Pojkvännen tyckte vi skulle cykla. Lagom kul tänkte jag, men tur att vi gjorde då vagnar var avstängda på Midnattsloppet här i Göteborg. Midnattsloppet innebär emellertid en jädrans massa folk som inte har en aning om hur man går på gator/trottoarer/cykelvägar. Jag missunnar ingen att spatsera på en cykelväg - men va lite uppmärksam och flytta gärna på er när ni hör ringklockor, tack. Bion var bra. Inception såklart, den ser alla nu för tiden, varför ska jag vara sämre. Första bion sen glasögonen, så första kvarten satt jag och tittade över glasögonkanten, genom glasögonen, över glasögonkanten, genom glasögonen, över glasögonkanten, genom glasögonen, över glasögonkanten, genom glasögonen, över glasögonkanten, genom glasögonen, ett öga genom glasögonen, ett över kanten, blunda ooooch av med glasögonen! och med glasögon. Sen kom jag på att filmen faktiskt börjat och försökte då koncentrera mig på popcornen. men filmen var så bra och när det är så äts inte mycket popcorn.

Idag blev det frisbeegolf. In i skogen igen! Jag börjar bli en riktigt skogsmulle. Men ingen fara människor! Jag tänker alltid behålla en bit storstad. Därav leriga klackskor... Rundan blev väl sisådär den också, likt veckan. Och när vi kom tillbaka kändes det tungt. Nu börjar det bli sisådär igen, och så ska jag på cykeln för den tunga vägen hem... gnäll gnäll gnäll i min skalle. Men då... som en skänk från ovan: "Måste du åka hem? Jag har chokladdaimtårta med apelsin jag tänkte vi kunde äta senare?" En liten glädjetår kom.

Nu har jag nämnt glasögonen två gånger här ser jag. För er som inte vet, har jag haft glasögon i drygt en vecka nu. Behöver inte ha dem hela tiden, men försöker vänja mig - går sisådär. Försökte få till lite snygga bilder på mig själv i dem - gick sisådär. Googlade fram hur man tar en bra fjortisbild - "knäpp i en vinkel snett ovanför huvudet, puta lätt med med läpparna och titta snett in i kameran för den där slimmande snedprofilen". Ja, du... Någon som har lust att ge mig en kurs? 

Hur som haver- två par, men tre bilder då andra paret har olika skalmar och bågar. Man kanske ser det...

Beach 2011?

Jag lämnar ett stort frågetecken efter denna rubrik för att lämna det öppet och inte göra misstaget att lova detta. Ända sedan 1993 har jag slutat satsa på beachen, har ändå aldrig funkat. Pressen från alla andra gör att jag blir anti och skiter i det. Men nu är det något annat som pressar mig. Det är inte utseende, vikt eller planer på en dyr bikini. Nej, det är min snålhet som sporrar mig!

Ett träningskort på Friskis&Svettis kostar för mig 2 600 kr (jag kan fortfarande räknas som student). Utöver detta har de lagt på en avgift á 100 kr per år, och eftersom jag köpt nu mitt på året så blir det totalt 2 800 kr för att trimma min kropp. Så nu måste jag gå och träna för att tjäna på detta! 

Så om vi räknar lite på det:
Ambition: träna tre gånger i veckan
Närmare sanningen: kanske två gånger i veckan
Undantag: två veckor kring jul/nyår kanske det bara blir en gång (på julafton såklart), sen är jag säkert småsjuk ett par veckor i vinter, sommaren blir alltid mindre träning, kanske en semester kommande år men då kan jag frysa kortet.

Så: 2800 kr för träningskort / (52 veckor x 2,5 ggr/v - (3 träningar i jul + 10 träningar utöver detta)) = 23,93 kr per träningstillfälle

Låter väl rimligt?

Så var det officiellt

Sommaren ÄR slut. Albumet är upplagt på facebook...