Dagens sanning...

"En annan upptäckt som gjorts kring manlig och kvinnlig shopping.... en man bör därför aldrig hindra sin kvinna från att shoppa!"

Här är vad jag shoppade igår:

Äntligen har jag en mp3 som kan lagra mer än 15 låtar. Den är perfekt. Liten, har radio och var billig!

Imorgon ska jag forsätta att följa mina naturliga instinkter och shoppa en plommonfärgad kofta.

Måste tänka om....

Läser för tillfället boken Pinocchio-effekten (en bok alla bör läsa) och lär mig många läxor....

"...det finns tre aktiviteter ett gift par till vilket pris som helst måste undvika att göra tillsammans: spela bridge, sätta upp tapeter och lära varandra köra bil."

Note to self:

1. Ring mamma och be henne att aldrig följa med pappa till bridgen.

2. Inte lämna in ansökan om att Henrik ska få bli min handledare tillprivatövningskörning.

"Det första dokumenterade bridge-mordet skedde 1929, då en kvinna dödade sin make för att han spelat dåligt..."

Skitväder!

Helt sjukt. Gick på toa för att göra sånt man gör på toan. Och en massa ljud blev det. Fisar och plask i toan - från grannen!!! Sånt ska man inte höra genom väggar. Minska ner på fibrerna grabben!



Mulet är det idag också...

Uppdatering

Lite vad som hänt de senaste dagarna/händer de kommande dagarna i mitt liv:

Senaste dagarna:
- Mina bantarpiller kom igår. De man kunde gå ner med litegrann utan att lägga om kost och motion men som det ändå bifogades en tränings- och dietbok till för att man skulle gå ner.
- J dejtar vilket gör att jag vill vara 17, förtvivlad och småkär igen.
- Älskling och jag har äntligen mat hemma i huset igen! Fått låna bil och handlat massa god mat.
- Fått låna bil en vecka och lyckades få böter på den stunden...
- Lärt mig ett sätt att leva: "Det du säger behöver inte vara sant, det räcker att det är sannolikt!"

Idag:
- Såg klart en av världens bästa filmer: Funny Games. Rekommenderas!
- Sitter i skolan helt omotiverat och väntar på Musse. Jag må vara sen, men jag kommer i alla fall... pik pik pik
- Ska jobba ikväll, 13-20.30. Roligt när alla andra går halvdag.
- Åker till Blåkulla efter jobbet.

Kommande dagar:
- Middag imorgon med Zofy. Gratisdrinkar!
- Påsk hos svärfamiljen. Säger man så? Älsklingens familj i alla fall. Påsk, födelsedag och lammkött.
- Verkligen vara ledig ett tag?
- Planera party party!
- Se Kenny Begins med F.



Så... Det var väl allt för tillfället...
Over and out.

Skillnaden mellan män och män

Det finns två typer av män här i världen: Stora män med små problem och små män med stora problem.

Kvinnor faller inte ens in i denna problemkategorisering. Alla kvinnor har problem, och där handlar det inte om storleken utan mängden. Men som alltid med men så har storleken en betydelse. Stora män, de riktiga karlarna, har aldrig några bekymmer. Det kanske är just att det tar livet så bra som gör dem storsinta, eller så är det på grund av att de är storsinta de klarar livet bra - hönan eller ägget? Men de klarar sig och jag klarar av att umgås med dem. Min sambo är en stor man. Han har bara ett litet problem - hans flickvän! Hon gnäller och tjatar och inte är hon så extremt aktiv på sin blogg heller. Men hon har inget stort problem. Hon har honom inte liggandes sömnlös om nätterna eller grubblandes om dagarna. Och hon lär sig, så snart kanske hon inte är ett problem längre.

Ni har alla träffat dessa stora män. De är de killarna som man inte stör sig på. De tjatar inte om en och samma sak. De gnäller inte heller för antingen tar de tag i saken eller så vet dem att de inte kan kontrollera det och då låter de bli att oroa sig för det (kontrollcirkel, de man inte kan kontrollera ska man inte bekymra sig för, för det tar bara kraft). De stora männen är de som låter livet flyta.

Sen har vi de små männen Som tjatar... och tjatar... och tjatar. Ni har nog träffat några sådana i era dagar också. De som man inte orkar med. De man inte kan ta en diskussion med för de vill inte lära sig. De som vi inte ska bekymra oss över då vi inte kan kontrollera. Problemen berör ofta livet, flickvän (befintlig, ex eller avsaknad av) eller liknande. Deras problem är sådana som stora män skulle låta gå förbi för att de inte kan kontrollera det, eller göra något åt. Men små män vill att det ska serveras åt dem. De vill inte ta tag i saken, för då har de ju ingenting att prata om! Och skulle någonting lösa sig automatisk, så är det ett problem att de inte löste det själva och därför inte förtjänar det.

Små män med stora problem har också en tendens att försöka ge andra människor problem. De vill inte vara ensamma i världen och därför söker de konstant efter andra personer med problem. Om andra människor inte har problem, försöker de skapa problem åt dessa. "Är du säker på att allt är bra?", "Du ser ledsen ut", "Du är jämt så arg". De är små män...

Dumma gubbar

Nästan fascinerande hur osäker jag är ibland, när jag låter två helt okända och obetydliga människor påverka mig. Men jag är tjej!

Gick på stan en stund igår. Inget utöver det vanliga, skulle bara ner en snabbis och köpa en väska jag sett på rean. Går med mp3'n i öronen och hör inte mycket runt omkring mig. Men jag hör att någon bakom mig ropar "Bunny, Bunny!!!". Ignorerar det först men när det pågått ett tag vänder jag mig om för att se vem det är, som man gör. Ser två medelålders gubbar och det verkar onekligen som om det är mig de ropar åt. Har vart med tidigare om att fula snuskgubbar och snorkiga fjortispojkar ropar (snälla?) saker åt en och försöker vara roliga, men varför "bunny"? Jag hade inte precis min playboydräkt på mig. Då kommer jag på det - jag har en mensfläck i byxan som ser ut som en kaninsvans! Så klart. Så snabbt gör jag mitt ärende på stan och pinar hem. Väskan väl placerad över rumpan och går gärna lite snett med ryggen in mot husfasaderna och fullt med människor runt omkring mig. Värsta halvtimmen i mitt liv. Och bara för att när jag kommer hem uppäcka att "bunny" inte betyder mensfläck utan bara något nytt löjligt ord som fula gamla snuskgubbar tycker är roligt att ropa efter ensamma tjejer på stan.

Oro helt i onödan.

Eat whatever - be whatever!

Hata mathets! I den här världen av konstant nya rön går det ju inte att hålla en diet. Jag tänker satsa på att göra alla andra lyckliga. Jag går upp i vikt, ställ er bredvid mig så blir ni alla smala!

Nu kör H på en ny diet. Inga kolhydrater men massa fett. Låter inte nyttigt i mina öron. Smör och grädda och ost, men inte potatis eller rågbröd eller frukt... Det funkar säkert, men det gör väl alla dieter - så länge man följer dem. GI-dieter har ju gett visat resultat, lowcalorie-diets likaså. Viktväktarna med sitt poängssystem som i princip tillåter att du äter skitlite, men hur mycket potatis du vill, under veckan och kan svulla på lördagen. Men flertalet människor har gått ner i vikt ändock! Vem har rätt?

Som sagt, det kommer ju nya rön konstant. Men motbevisar de egentligen de gamla? En diet är en diet så länge man håller den. Men är en diet ett hälsosamt levene? Något som ingen har sagt emot är tallriksmodellen. Vad är det för fel på helt vanlig sund vettig kost? Ät lagomt mycket, ät varierat, se till att få med lite protein, lite vitaminer whatever och tänk att det som kommer "naturligt" borde vara bättre än det som fabricerat Easy as that! Vad ska vi kalla denna diet...? Sunt förnuft?

Jag om någon vet att det är enklare sagt än gjort att följa sunt förnuft-dieten, och en annan diet som ger lite snabbt resultat kan vara en bra start. Men kom igen - vill man verkligen hålla på att tänka hela tiden på vad exakt man äter? Jag tänker inte hålla på med sådant i alla fall. För varför ge upp något sådant här? Inget diettjafs. En helt vanlig tisdagslunch med kyckling och bulgur. En god lunch med den nyttigaste ingrediensen av alla - kärlek! Och nu ska jag luncha thai. Mums!

Annars kom jag precis på världens diet! Vi åker ner till Turken och käkar på Capella! Muhaha!!!