måndag 9 januari 2012

När man kan svaret, men inte får räcka upp handen.

Har ni någon gång bara vetat att ni har rätt, men inte kunna säga det rätt ut. Personer som skulle bli förolämpade, de som är i TV'n skulle ändå inte höra er. Det är i en insändare någon skrivit fel, och ni orkar inte engagera er i att skriva ett svar. Klart ni har, ni är ju smarta, ni läser ju min blogg.

På pendeln hem från jobbet satt jag bredvid två inbitna 08or som "snackade". De pratade om att åka skridskor och "plurra" och att man då måste gå hem i våta "dojor". Två vuxna människor som på allvar använder dessa ord, stockholmska är ett konstigt språk. Annan diskussion. 

I vilket fall, jag har för tillfället inga hörlurar så jag spenderade mina 17 minuter hem med att lyssna på dessa två. Plötsligt byter dem ämne till kultur, och jag tänker att det kan vara bra att få lite tips om staden. Mannen menar att han gillar komisk vuxenteater, men opera gillar han inte alls. Man hör ju inte vad de sjunger, seru, inte ens om det är på svenska. Då måste man ju typ lesa in sig innan och kunna alla låtar utantill och det orkar man ju inte. Man blir ju helt lack, kan man inte bara få sitta och titta. Hör ju ingenting! Fattar inte grejjen, diggar inte alls opera på grund av det.

DET ÄR DÄRFÖR DET ALLTID ÄR TEXTAT!!!

Sen var han på teater för ett tag sen och fick sitta lengst fram, vip-raden liksom. Då satt det ju en kis där och bleddrade i en pärm, så merkte han att det var ju manuset killen bleddrade i. Han måste ju vara sån där riktigt intresserad och inbiten teaterbesökare.

HAN VAR SUFFLÖREN!!!

Skrek jag till han i min skalle...
Men jag vet. Alla kan inte vara lika kultiverad som jag som går på opera (1 st) och har syskon som gått estetisk linje och lärt mig lingot.

Det är jobbigt att alltid veta bäst.

1 kommentar:

frikadellen sa...

HAHAHAHA Sufflören!! Åh! Magiskt!