lördag 27 mars 2010

Det är något speciellt med mammas mat...

Sitter uppe i vad som brukade vara min systers rum, men som nu tillhör min bror. Och damn är det ett killrum! Spenderar helgen i Sundsvall, och har lite tid att göra mycket på. Men föredrar att slappna av.

Blev stressigt i torsdags så jag är riktigt glad att jag började packa på morgonen. För det blev bokstavligen att ta sakerna och slänga ner dem i väskan. Kom hem kvart i sex, sprang upp med en alldeles för tung byrå som troligen fått en massa märken på sig, och sen va vi på vagnen kvart över sex.

Men jag och Jennifer kom i alla fall på tåget i tid. Åt alldeles för mycket av... nyttiga saker! Såg på en film, jag somnade helt otippat, sen ringde pappa 03.40 och frågade om vi var framme. Paniken spred sig då vi båda sovit med musik i öronen och hade ingen aning om vart vi var. Men ta i trä, hade vi inte försovit oss och åkt förbi Stenstaden.

Igår blev det den obligatoriska långfrukosten med mor. Sen drog vi ner på stan. Shoppade lite örhängen på rean. Jag hittade några roliga som ändrar färg beroende på vinkeln. Mamma hittade tre par snygga, varav ett par i trä som verkligen stämmer in med hennes dagisfrökenimage!

Sen fick jag faktiskt mor min att både gå på systemet trots att det inte är en högtidshelg, OCH gå med systemkasse öppet på stan. Min mor är wild and crazy - wohoo!


Sedan på kvällen gick vi på välgörenhetsgala för prostata- samt bröstcancer. Anledningen till att vi gick var för att min bror skulle spela upp en kortare pjäs som han både skrivit, regisserat, varit kostymör för, ljussatt och skådespelade i. Och den var bra! Längesen jag skrattade så. Men tycker att alla tjejer ska hålla tassarna borta från min bror, han är för ung för sådant! Men bra var pjäsen som sagt. "Kärleken är lätt, va?" hette den. Handlade om hur våra förhållanden och hur man blir kär idag. Med Amor som berättare som försökte mena på att romantiken är död, men blev överbevisad. I don't know, kanske finns det hopp. Jag är ju trots allt en av dem som aldrig förväntat sig att det ska vara som på film. Man kan inte förvänta sig någon jäkla Jane Austen-roman. Är dock nu världens stoltaste storasyster! Men galan var gripande. Syftet var att hjälpa till att samla in pengar till en ny strålkanon på Sundsvalls sjukhus. De har bara en som går på överkapacitet och som börjar bli gammal. Men en ny kostar 20 miljoner kronor!!! Och hittills är de bara uppe i 1,4 miljoner, en sjuk lång väg kvar. Och en av killarna som uppträdde hade bara förra veckan förlorat sin flickvän till cancern. Så starkt av en så ung kille att ställa sig på scen för högre syfte. Brukar skänka till cancerfonden lite oregelbundet, men tyvärr känns det ju som något som kommer ta lång tid innan vi kan motverka helt. Jag menar, 20 miljoner kronor för en maskin! Ajja, one step at the time.


Är även riktigt glad att Budda har kommit på bättre tankar och börjat spara ut sitt hår igen! Och måste även kommentera hans goda klädstil! Sjalen på bilden är hans, och nyss hittade jag en annan snygg jag tänker sno ikväll!

Sitter nu fortfarande i pyjamasbyxor, ska snart börja sminka mig lite och fixa håret. Sen blir lite mors mat, paj i dag (köttfärsbiffar igår, mums!) och iväg till Bettan för häng. En kompis har fyllt år så det blir lite fest hos henne (bloggar nästa gång om vad hon fick och så) sen är det väl krogen som är inplanerad. Ska bli riktigt kul!

Imorgon är det till att vara kulturell igen. Brorsan är med i flera pjäser samtidigt, men imorgon är det en större uppsättning som gäller. Sen blir'e tåget hem på natta och back to Gothenburg! Ser fram emot nästa vecka.

Puss & Kram
Syns på stan!!!

Inga kommentarer: