No I don't have an addiction!

"Hej, mitt namn är Karin och jag har snygga naglar..."

St Karin

Vad är egentligen den italienska versionen av namnet Karin??
Ajja...

Idag på jobbet  kom det en skolkör och lussade för oss. Mitt i en mindre falsksjungande version av Tänd ett ljus kommer jag på mig själv bli rörd av dessa pubertala skara som tagit sig tid att riskera sätta igång brandvarnaren för att ge oss en mysig stämning. Då kom jag på det, det var löjligt många år sedan jag såg ett Luciatåg!

Det senaste Luciatåget (som jag kan komma på) jag sett, var jag själv med i. Trean i gymnasiet vilket jag tragiskt nog kommit fram till var åtta fem tre år sedan! Buxbom i håret och ljus i handen (för såklart var jag tärna). 

Sen hade vi typ ett nästan riktigt Luciatåg på jobbet för fyra år sedan. Julfesten hölls den 12e, så när klockan slagit midnatt och en ny dag började gry kom den kvinnliga kvoten, berusad i varierande grad, på den underbara idén att lussa lite för karlarna. Som om vi aldrig gjort någon annat gick vi in på led, ställde oss bakom vår givna Lucia, och levererade sång på sång på sång utan någon som helst repertoar, och sedan som på beställning, i blixtlåsmodellen ut genom dörren igen. 

Världens bästa Luciatåg - I think so. Ett riktigt - njae...

Jag har aldrig haft något behov av att själv vara Lucia. När vi syskon lussade hemma för päronen, blev jag ibland Lucia, då syrran inte tänkte vara det med prompt menade att det inte var ett riktigt lussande utan en krona. På lekis var jag till och med den enda tjejen som inte ville vara Lucia, och därmed den enda tärnan. Så det slutade ju med att jag fick gå först i alla fall, men jag var åtminstone ingen Lucia! 

Inte då, men ikväll. I min egna lilla värld. Med mitt adventste och nyfärgade hår.

Här är mitt liv

Sex och en halv timmar, tre blåmärken, en mindre och en större möbelskada och en blodig tumme senare är allt på plats. Nu ska allt upp också!

(Och om ett halvår gör vi om allt =P )

1a december

Äntligen december. Minusgrader och lite frost, solen som skiner. Nu trivs jag.

Lite strosande på stan med Zofy, hittade ett par snygga, lite juliga örhängen.

Peppad som en pepparkaka

Jag börja träna på gym, jag ska bli vacker och grym! Jag börjar på måndag...

Som de flesta vet, eller borde veta, vid det här laget är att jag älskar fynd. Så när något jag ändå hade tänkt köpa helt plötsligt dyker upp till extrapris måste jag ju springa dit!

Känner mig riktigt peppad. Jag vet att det kan vara att jinxa det att berätta, men jag har en anläggning nära jobbet där jag har en given träningskompis. En anläggning på vägen hem, men en till given träningskompis. Och en sista anläggning bokstavligen ett stenkast från nya lyan. Jag har inga ursäkter!

Men saken är ju såhär... Jag hade planerat att köpa kortet ändå, fast nästa vecka. Nästa vecka har jag träning inplanerat. Det står i min kalender. Att träna (i Gbg) denna vecka står inte i min kalender. Så när jag stått en kvart och pratat med killen i receptionen, fått all information, frågat om öppettider, bindningstider och jultider, fått en snabbvisning. Då tar jag kortet och går. Cya next week!

Hey Mama!

Jag är dålig på att önska mig saker. Kring jul och födelsedagar har jag märkt att denna egenskap kan skapa en viss frustration hos andra. Men vill jag ha något köper jag det själv (vilket också är en egenskap som kring jul och födelsedagar kan öka frustrationen och få den där venen i pannan att växa på folk).

Så när jag fyllde 26 23 21 nu för knappt en månad sedan fick jag pengar i present av päronen, enkelt  och uppskattat. Men istället för att det skulle gå till tråkiga hushållskassan, bestämde jag mig för att verkligen unna mig något jag inte hade köpt annars men som jag vill ha. Något som jag med egna pengar skulle stått och velat "för dyrt", "för onödigt".

Resultatet: Den rödaste klänningen evah! Och ett par ännu glittrigare skor som det är tveksamt om jag någonsin kommer att använda med tanke på att jag inte har förkortat mina hälsenor tillräckligt ännu. 

Helt underbart att spendera mycket
pengar på någonting egentligen helt onödigt!

Och nej, detta är inte ett modeinlägg. Vem i sitt stilla modeinriktade medvetande skulle gå klädd så här? 

Så kan man också spendera en fredagskväll

Roadtrip med brorsan - woop woop!