Kanske lite handpåläggning hjälper?

Efter varje gång jag ätit, blir jag lite smårosslig i halsen. Jag däckar av alvedon, men är inte allergisk mot paracetamol. Jag har problem med att ett av mina sju öronpiercingar alltid växer igen och blir inflammerat, medan det hålet som sitter uppe i brosket, och som jag tog med pistol i en skum lokal, aldrig krånglat. Jag kan knäcka mina stortår. Min syn förvärrades när jag skaffade glasögon. Igår knakade det till i nacken, helt apropå ingenting. Är det någonting jag aldrig slutar förvånas över - så är det min egen kropp!

Redan två dagar in på det underbara vädret, började det att klia på min arm. Mitt på överarmen hade det uppstått något soleksemsliknande som var alldeles illrött efter att jag gått lös på det med naglarna. Jag noterade lite liknande utslag på underarmen, så fort som attan klippte jag åkte nagelfilen fram för att förhindra att samma röda följd skulle bli ett faktum. 

Så utslagen var kvar, men då de inte kliade mer och själva rodnaden avtog, försvann dessa ur mannaminne... tills idag!

Trånande efter en solig helg, påminde jag mig själv och Mölndalsbon om helgens solåkomma. Tog en titt på armen och konstaterade att de försvunnit rätt okej, men... *bahm bahm bahm* (dramatiskt ljud med basen). MIN HAND!!!

Fascinerande att man till råga på allt, utvecklar ett
handkomplex när man försöker fotografera skiten.
'Does my wrist look big in this angle?'

Mölndalsbon blev helt förskräckt och rusade in i badrummet för att hämta på den ena och andra salvan. Själv sjunger jag: Ich bin Schnappi - das kleine Krokodil!

För er som börjar oroa er för eller äcklas av mig - don't! Det är inga vårtor, inga blåsor. Men de är 53 stycken (okej, jag kanske har lite för mycket tid ibland). De är bara lite... omställning från det kalla vädret till den otroliga sommarvärmen!

Schni Schnaa Schnappi
Schnappi Schnappi Schnapp