Att svenskar är ett kyligt folkslag är nog vid detta laget ganska allmänt känt. Vi gillar inte när främlingar pratar med oss, eller sätter sig bredvid oss på spårvagnen. Att låta någon gå före i kön låter man sällan hända. Trots lagen om att stanna vid övergångsställen, så bränner bilförarna på för att tjäna de där tre extra sekunderna. Nej, svensken är ganska oartig. Men i vackert vårväder smälter även den suraste snögubben.
I morse när jag åkte in till stan kom trafikuppdateringen på i radiokanalen som förde musik till mitt öra. Lite snabba uppdateringar om någon buss som blockade en bro och dittan och dattan, sedan ett personligt inlägg från reportern om att det märks att det börjar bli vår och folk är lite trevligare i trafiken och släpper förbi folk mer. "Jo, tjena" tänkte jag och fortsatte med min dag. Men på vägen hem, när jag hämtat min cykel och tog mig an den där vägen mellan Mölndal och Frölunda jag hört talas om, men inte lyckats hitta på egen hand, märkte jag faktiskt av detta!
Som cyklist känns det många gånger att man får mindre respekt och gillande av bilförarna, än vad gångtrafikanter får. När man sätter sig på ett fordon, om än inte motordrivet, så antar de väl att man anammar samma alla andra bilister, och går därför hårt, ja, rent av hänsynslöst fram!
Men idag vågar jag inte ens räkna gångerna jag stod eller saktade in vid en korsning och bilarna bara stannade och vinkade förbi mig. Detta gjorde nog att hela cykelturen minskades med säkert en kvart!
Nu hoppas jag bara på en fin sommar så att detta håller i sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar