Kanolds!

Just nu känner jag för att köra ner en piprensare i halsen på mig själv. Eller åtminstone få till en sådan där härligt rosslig hostning så att det bara river till i halsen. Men det enda jag får ut när jag försöker jobba med diafragman är ett ljud som låter som när någon försöker starta en alldeles för gammal bil som har slut på olja.

Igår efter jobbet var jag tvungen att snabbt hitta något att dricka, både pga halsen och efter den sprint jag genomförde förbi Ullevi för att komma undan alla huliganer. In på en närsbutik och hittade då även en gammal klassiker:

!

Vet inte hur längesedan det var jag åt dessa. Vet faktiskt inte heller om de räknas riktigt som halstabletter, eller om de bara är godis. Skit i vilket, tänkte jag och köpte dem ändå.

Då det inte står någon varningstext på dem om vilken effekt en stor konsumtion kan ha, mular jag in dem i munnen flera åt gången. Lindrar lite. Kommer ihåg att mamma alltid brukade lägga några i ett glas varm mjölk, men då jag verkligen avskyr att dricka mjölk, och än mer varm mjölk, tror jag att jag skippar den nostalgitrippen och håller mig till vanligt enkelt te, med tabletterna på sidan.

Nu får dock halsen ta och ge sig snart. Solen skiner och jag har lyckat nog en MåBra-workshop inplanerad idag. Inte för att lite sjukdom någonsin stoppat mig, men det är trevlig mot andra att INTE hosta slem i ansiktet på dem.